Den här veckan håller Socialdemokraterna tre stycken så kallade dialogsamtal med partimedlemmarna om Nato-frågan. Sedan är det upp till partistyrelsen att fatta beslut söndag 15 maj.
En del i partiet tycker att diskussionen går för fort. Men med tanke på Rysslands aggression och höga tonläge mot omvärlden – inklusive Sverige och Finland – finns inga skäl att vila på hanen. Vi behöver snabbt se om vårt hus i en alltmer osäker värld.
Dessutom ska man komma ihåg att den svenska Nato-diskussionen inte är precis ny. Den har pågått med större eller mindre bokstäver i princip sedan Natos grundande 1949, alltså under 73 år.
Till exempel fanns en ganska livlig Nato-debatt även på Socialdemokraternas partikongress i november 2021.
Partistyrelsen föreslog skrivningen att Sverige ska "fördjupa sitt samarbete inom EU och med Nato". En del ombud krävde dock att den senare delen av meningen – "och med Nato" – skulle strykas.
Det blev emellertid en klar majoritet för partistyrelsens linje om fördjupat samarbete med Nato. 256 ombud röstade på partistyrelsens förslag. 85 ombud röstade för att stryka Nato-formuleringen. 4 ombud avstod från att rösta.
Omröstningen visar att det finns en i grunden Nato-vänlig hållning inom socialdemokratin. En klar majoritet har sett det som självklart att Sverige fördjupar samarbetet med den västliga försvarsalliansen och dess medlemsländer – det som brukar kallas "Hultqvistdoktrinen".
Mot den bakgrunden känns det inte heller så konstigt om socialdemokratin på söndag även tar steget fullt ut och förordar Nato-medlemskap. Ett fullvärdigt medlemskap ger oss helt andra säkerhetsgarantier än värdlandsavtalet och partnerskapet med Nato.
För en del socialdemokrater kan en sådan omprövning vara smärtsam och kännas som att partiet överger gamla principer. Men Nato är ingen ideologisk fråga. Det handlar om val av säkerhetspolitisk strategi.
Många goda socialdemokrater deltog i bildandet av Nato 1949. På Facebook skriver tidigare statssekreteraren Sven-Eric Söder intressant om brittiske labourpolitikern, fackföreningsmannen och utrikesministern Ernest Bevin (1881-1951) som gick i bräschen för den transatlantiska länken och skapandet av den västliga försvarsalliansen efter andra världskriget.
"En av 1900-talets största politiker", menar Söder.
Det finns all anledning att erinra om denna viktiga historiska gärning i dagens oroliga Europa.
Utan Nato skulle de västliga demokratierna framstå som svaga och splittrade gentemot Vladimir Putins brutala krigsmakt och tydliga imperialistiska ambitioner.