En rad kommuner runtom i Sverige är i färd med att bygga nya badhus, vilket inte är konstigt.
Mer än 300 kommunala badhus i Sverige har nått pensionsåldern och är i princip helt utslitna, enligt organisationen Svenska badbranschen.
Kombinationen av fukt, värme, klor och flitigt användande har tärt på de många badhus som byggdes under 1950-, 1960- och 1970-talen. Den beräknade livslängden på 40 år är för länge sedan passerad.
Det är även mot den bakgrunden man ska se besluten om badhusbyggen i bland annat Pajala och Haparanda.
- 8 november 2021 tog kommunfullmäktige i Haparanda ett inriktningsbeslut om att inleda projektering för ny simhall.
- I mars 2022 spikade fullmäktige i Pajala kommun att det ska byggas ett nytt badhus för 80 miljoner kr. Byggstart: 2023.
Det är jättestora investeringar för små kommuner. Men badhusen är en viktig del av den lokala livskvaliteten.
Bad tillhör de mest uppskattade fritidsaktiviteterna i alla åldrar, enligt fritidsvaneundersökningarna från SKR (Sveriges kommuner och regioner). Människor uppskattar möjligheterna till motion, simundervisning, avkoppling och att träffa andra.
God tillgång till simhallar och badhus har dessutom gjort att Sverige har hög simkunnighet jämfört med många andra länder, vilket har betydelse för att minska antalet drunkningsolyckor.
Därför finns goda motiv för kommunerna att satsa på badhusen. Eftersom svenska folket alltid har gillat att bada kan man förmoda att det kommer att bada mycket även i framtiden.
Men det gäller att lokalpolitikerna är noggranna under upphandlings- och avtalsprocesserna. Bygget av det nya badhuset i Kiruna visar hur illa det kan gå när det brister i kontroll, uppföljning och rutiner.
I februari 2020 fick kommunstyrelsen en föredragning där den beräknade kostnaden för det nya badhuset i Kiruna låg på 360 miljoner kr, plus minus 10 procent.
Ett år senare hade emellertid notan stigit till det dubbla – 720 miljoner kronor! – och i veckan rapporterade NSD om ytterligare fördyringar.
Det var också orsaken till den omfattande granskning som gjordes av revisionsfirman KPMG under fjolåret.
"Projektet har inte skötts så professionellt som man kan förvänta sig när det gäller så här stora investeringar. Det bekräftas också av den externa revisionen", sa dåvarande oppositionspolitikern Mats Taaveniku (S) i en NSD-intervju 13 juni 2022.
I Kiruna är skadan redan skedd. Badhusbygget har blivit en dyrköpt läxa inför framtiden.
För politikerna i Pajala, Haparanda och andra kommuner gäller dock att nu se och lära av det som skett för att undvika liknande misstag.