Ledarsidan har tidigare beskrivit hur socialdemokratin tog sig an krisen i Norrbotten i början på 1980-talet. LKAB och övriga basindustrier var konkursmässiga. Arbetslösheten var skyhög och utflyttningen från länet var enorm.
Borgerliga nationalekonomer och ledarskribenter talade om att det var dags att lägga ned Malmfälten, som ansågs vara olönsamma. Men LO-distriktet och Socialdemokraterna i Norrbotten ville annorlunda. Under åren 1980-1981 dammsög de Norrbotten på idéer för att vända utvecklingen.
Med gemensamma krafter tog de fram utvecklingsplanen för Norrbotten – ett program som förankrades hos Olof Palme, Ingvar Carlsson och övriga i den centrala partiledningen.
Efter regeringsskiftet 1982 omvandlades arbetarrörelsens plan snabbt till konkret politik. I början av mars 1983 signerade nya industriministern Thage G Peterson (S) den stora Norrbottenspropositionen.
Den innehöll fyra miljarder kr för att rädda de gamla basnäringarna och även för att utveckla nya verksamheter i norr.
Norrbotten tog sig ur krisen samtidigt som socialdemokratin vann folkligt stöd och förtroende för sitt engagemang för regionen – ett fint exempel på hur politiken kan gå hela vägen från ax till limpa.
Idag är situationen i Norrbotten en annan. 1980-talets värsta krislän är på väg att – tillsammans med Västerbotten – bli landets hetaste tillväxtregion.
Den gröna nyindustrialiseringen skapar jobb och framtidstro. Peter Larsson, regeringens samordnare för samhällsomvandlingen i norr, räknar med att befolkningen i Norrbotten och Västerbotten kan behöva växa med mellan 50 000 och 100 000 invånare under de kommande decennierna.
Därför är norra Sverige verkligen inte i behov av ett krispaket nu. Men däremot behöver regering och riksdag göra ett antal insatser att underlätta expansionen i regionen.
Det kommer att behövas arbetsmarknadsutbildningar, infrastrukturinvesteringar, förstärkta elnät, förenklade tillståndsprocesser och andra samhällsinsatser för att Northvolt, Hybrit, H2 Green Steel, LKAB:s omställningsplan och andra framtidsprojekt ska lyfta.
Det skadar inte heller om dessa åtgärder samlas och paketeras snyggt i en samlad regeringsproposition för den gröna nyindustrialiseringen i norra Sverige.
Fördelen med 1980-talets paketpolitik var att Thage G Peterson och regeringen såg till att det blev en kraftsamling och samordning av de statliga insatserna.
Alla departement och myndigheter drog åt samma håll. Det blev ett samlat grepp istället för stuprörstänkandet som alltför ofta präglar de statliga verksamheterna.
Det borde även vara en guide för framtiden.