Den 12 oktober 2020 åkte jag till Kiruna för att följa byggstarten för det nya polishuset – en investering på hisnande 430 miljoner kr. På plats fanns dåvarande inrikesministern Mikael Damberg, numera finansminister i den socialdemokratiska regeringen.
I ett kort tal framhöll han vikten av att satsa på polisiär närvaro i hela landet, inklusive Malmfälten.
"Det nya huset ska stå klart 2023 och kommer att rymma cirka 200 polisanställda. Det är ungefär 25-30 fler än idag", berättade Damberg.
Under ceremonin vid polishusbygget 2020 hamnade jag bredvid Kirunaprofilen Kjell Törmä som pekade ut andra byggnader som redan var på plats eller på väg att uppföras i gruvstadens nya centrum. Stadshuset. Det nya kultur- och kongresshuset Aurora. Hotell. Bostadshus. Affärslokaler. Med mera.
I dagarna är det äntligen också dags att inviga detta centrum under högtidliga former. Arrangörerna meddelar att det kommer att bjudas på "massor av sång, musik, dans, mat och dryck, uppträdanden och andra spännande upplevelser för alla åldrar och smaker".
Det blir säkert ett häftigt och trevligt kalas som folk kommer att minnas länge.
Jag hoppas dock att Kirunaborna mitt i festligheterna även ägnar en stund åt att begrunda det stundande kommunvalet och hur kommunen ska styras i fortsättningen.
Kommunvalet 2018 innebar ett maktskifte i Kiruna. Socialdemokraterna fick överlämna ordförandeklubban i kommunstyrelsen till Gunnar Selberg (C) – en politiker som länge odlat missnöje med det tidigare (S)tyret.
Den gångna fyra åren har emellertid visat att det inte är lika enkelt att hålla i styråran själv som att vara en högljudd och populistisk oppositionspolitiker.
Massor av kommunanställda har reagerat mot Gunnar Selbergs ledarskap och valt att lämna sina anställningar. I nyhets- och debattartiklar rapporteras om en omfattande chefs- och kompetensflykt från stadshuset.
Vid ett kommunfullmäktigesammanträde förra hösten pekade Christine Brännvall (Fi) på att fackförbunden Kommunal och Vision, som företräder kommunalt anställda arbetare respektive tjänstepersoner, riktar skarp kritik mot arbetsförhållandena.
Det är givetvis mycket allvarligt i ett läge när Kiruna kommun behöver attrahera fler och bli en mer attraktiv arbetsgivare för att klara vård, omsorg, skolor och andra samhällsverksamheter.
Även Mats Taaveniku, Socialdemokraternas kommunalrådskandidat, är mycket bekymrad över utvecklingen i stadshuset under Selbergs styre och att så många kompetenta medarbetare har valt att lämna.
"Det försvårar bland annat möjligheten att få fram ordentliga beslutsunderlag", sa Taaveniku, när jag på nytt besökte Kiruna i början av februari i år.
Taaveniku nämnde dessutom flera andra exempel på en politik som hamnat snett.
o Beslutet att plocka bort 50 elevassistenter har skapat problem för elever som redan har det tufft i skolan och merarbete för lärarna. Det innebär sämre stöd för elever som blivit mobbade, har koncentrationssvårigheter och andra problem. "Det finns barnfamiljer som flyttat från kommunen på grund av beslutet", sa Taaveniku.
o Neddragningen av 40-50 tjänster inom äldreomsorgen har påverkat arbetsmiljön och arbetsvillkoren för den personal som är kvar. "Flera har sagt upp sig för att de inte orkar längre", påpekade han.
o Vidare anser han att det borde ha varit större delaktighet för lärare, rektorer och föräldrar inför beslutet om den nya skolstrukturen i Kiruna. "Nu drev man igenom ett beslut utan förankring i organisationen, vilket skapat en stor besvikelse. Många behöriga lärare har lämnat", konstaterade Taaveniku.
Taavenikus och Socialdemokraternas linje är klar. Kiruna behöver en ny inriktning.
"Vi behöver satsa på kultur, skola, vård och omsorg för att människor ska bo kvar och fler flytta hit. Dagens kommunledning gör tvärtom och resultatet är tydligt, det fungerar inte. Sedan Selberg tog över 2018 har kommunen tappat 500 invånare", sa han.
Efter fyra år med turbulens i stadshuset kan ett sådant traditionellt S-budskap räcka en bra bit i valet. Till exempel vore det smart politik att använda S-regeringens statsbidragshöjningar och kommunens överskott för att förbättra arbetsvillkoren inom hemtjänsten och på äldreboendena.
Det är ingen fördel för Kiruna kommun att förknippas med dåliga arbetsförhållanden. Det underlättar inte personalrekryteringen och kompetenförsörjningen inför framtiden.
Kirunaborna har all anledning att se om sitt hus inför framtiden.