Investeringar i energisystem är till sin natur stora och långsiktiga satsningar. Därför är det av stort värde att det finns långsiktighet och stabilitet i energipolitiken när industrier och hushåll ska göra sina kalkyler inför framtiden.
Politisk osäkerhet om färdriktningen riskerar att lägga en tung våt filt över investeringsviljan och bromsa viktiga framtidssatsningar.
Av det skälet är energipolitiken även illa lämpad för kortsiktigt taktiserande och politiska skyttegravskrig. Istället finns ett stort värde i att breda riksdagsmajoriteter enas om de långsiktiga spelreglerna.
Därför har den här ledarsidan länge, både före och efter riksdagsvalet 2022, argumenterat för en bred energiuppgörelsen mellan S och M.
Samma uppfattning har även rad tunga industriföreträdare, däribland Investors vd Jacob Wallenberg.
”Vi kan inte fatta beslut fyra år framåt och sedan vid nästa val kommer nya regler och förordningar. Här behövs det en bred överenskommelse på parlamentarisk nivå, att man lägger fast spelreglerna långsiktigt”, sa han i Ekots lördagsintervju 12 november.
I en artikel i Dagens Nyheter skissar Kalle Sundin, som är utredare vid det fackliga idéinstitutet Katalys, på hur en uppgörelse skulle kunna se ut.
"Högern har gjort sitt ingångsvärde tydligt inför potentiella förhandlingar: att staten ställer ut 400 miljarder i kreditgarantier till ny kärnkraft. Socialdemokraterna bör acceptera det kravet", skriver han.
Men samtidigt måste förutsättningarna för utbyggd vindkraft säkerställas, betonar Sundin.
"Om 400 miljarder ska ställas ut i kreditgarantier till nya kärnkraftsreaktorer borde det vara självklart att staten också bidrar med utbyggda stamnät för havsbaserad vindkraft och skapar förutsättningar för utökad förnybar elproduktion", framhåller den facklige utredaren.
Kort sagt: Det krävs ett stycke kompromissvilja och pragmatism från både socialdemokratiskt och borgerligt håll.
I en debattartikel före valet 2022 klargjorde dåvarande finansministern Mikael Damberg (S) och energiministern Khashayar Farmanbar (S) att det finns en vilja hos deras parti att ställa sig bakom en bred uppgörelse.
Nu ligger emellertid bollen hos nya statsministern Ulf Kristersson (M) och energiministern Ebba Busch (KD) – och förhoppningsvis lyssnar de på vad Jacob Wallenberg, Kalle Sundin och många andra säger.
Det vore olyckligt om den högerregeringen driver igenom kommande energibeslut i riksdagen med bara tre rösters marginal utan att ta någon som helst hänsyn till det största oppositionspartiets krav och idéer. Det vore att bädda illa inför framtiden.