Snörök är ett vanligt förekommande under vintertiden.
Solen skiner och asfalten har börjat att titta fram på vägbanan, trots att snön ligger i stora drivor i skogen på sidan om vägen. Blinkersen går igång och hastigheten sänks kraftigt, färden fortsätter in på rastplatsen som fått namn av den närliggande stenbron. Där står två bilar redan parkerade. Utanför en av dem står en man i arbetskläder, med en papperskopp i handen och blicken upp mot himlen.
Han heter Martin Wikström, kommer från Kalix och har stannat till på vägen tillbaka mot kusten.
– Jag började jobba vid ett bygge i Kiruna här i påskas så det här är min första resa hem, säger han.
Hans spontana uppfattning om Europavägen är att den känns smal.
– Den är kurvig också och det är svårt att köra om efter vägen. Så jag kan förstå att det sker en del olyckor på grund av det. Jag har pendlat många år mellan Kalix och Luleå i jobbet och efter E4 är det helt annorlunda, säger Martin Wikström.
Nära där vi står inträffade en svår trafikolycka, på trettondagen för tio år sedan.
Klockan är runt nio den 6 januari 2014 när räddningstjänsten kämpar i skenet från blåljusen. Fyra personer har varit med om en svår olycka mellan två bilar. En av bilarna har fått sladd i halkan och slagit in i fronten på den andra, i hög hastighet.
I det ena bilen kan räddningstjänsten klippa upp taket och få ut två män. Det ska däremot visa sig att det inte gått lika bra för två män i 50-årsåldern från Hakkas som färdats i det andra fordonet. En sexbarnspappa och hans kollega på Gällivare kommun samåker hem från jobbet när de omkommer i frontalkrocken.
Det här blir starten till ett upprop som ska komma att leda till att politiska beslut tas på högsta nivå.
Renar på sidan av E10.
Utanför matbutiken i Hakkas kommer Henrik Lyngmark och hans sambo med fulla matkassar. Paret har tagit sig från grannbyn Sammakko för att veckohandla.
– Jag pendlar dagligen till jobbet i gruvan i Malmberget. Vägen är bra spårig. Visst hade vägen kunnat vara bättre plogad mellan Hakkas och Gällivare men det är trots det bättre förutsättningar på vintern än på sommaren, säger han.
Efter den tragiska olyckan där de två byborna miste livet går dåvarande landshövdingen, Sven-Erik Österberg, i samråd med flera kommunalråd i kommunerna där E10 löper igenom till den dåvarande alliansregeringen och kräver pengar för att höja säkerheten på vägen.
Även branschorganisationer och fackförbund gör gemensam sak med politikerna och ställer även de krav på att E10 ska säkras upp.
Birgitta Persson, dåvarande kommunalråd i Överkalix, var ett av kommunalrådrn som ville se förändringar på E10 vid uppropet.
Kritiken kommer i ljuset av att dödsolyckorna på de svenska vägarna har minskat, men samma minskning har inte skett på den nordligaste Europavägen. Krav ställs på mötesseparering och 2+1-väg längs hela vägens sträckning.
Alliansregeringen med dåvarande infrastrukturminister Catharina Elm-Säter Svärd (M) i spetsen lovar 250 miljoner kronor för att lyfta standarden på E10. Pengar som i slutändan leder fram till ett projekt på 2+1 väg på lite mindre än två mil av vägen. Sträckan som pekas ut är Avvakko-Lappesuando, på vägen mellan Gällivare och Kiruna.
Jag vet inte hur många olyckor som jag varit ut på men nu när det kommit till ett mitträcke verkar de riktigt farliga kollisionerna minskat
Sture Ringholt
Tidigare räddningschef i Svappavaara
Det ska i efterhand visa sig att satsningen som regeringen gör inte räcker till någon mittseparering av den utpekade sträckan, inte heller under den efterföljande socialdemokratiskt ledda regeringen. Förbättringen stannar istället vid ny asfalt och att vissa sträckor längs vägen får en högre profil.
Två år senare dör en kvinna i 70-årsåldern av skador hon fått i en trafikolycka i en korsning ett par kilometer utanför Skaulo. Olyckan inträffar när en mötande bil får sladd och det resulterar i en krock där kvinnan kläms fast i sin bil.
Enligt polisens förundersökningsprotokoll var vädret bra, väglaget gott och inget fel hittades heller på bilarna som var inblandade i dödsolyckan.
Den är smal och det är relativt höga hastigheter på vägen.
Simon Bäckström
Vägtrafikant
En karl i grå överrock har precis tagit ut pumphandtaget för att fylla på bensin i sin bil. En manöver som Simon Bäckström, boende i Moskojärvi, har gjort många gånger vid bränslepumpen i Skaulo.
– Jag och sambon är relativt ofta, nästan varje dag, ute på vägen. Den är smal och det är relativt höga hastigheter på vägen. Jag är nog lite av en bromskloss som folk retar sig på när jag är ute och kör. Jag pendlade många år mellan Boliden och Skellefteå och där var vägen bredare och hade en lägre hastighet, säger han.
Under de tio år som gått sedan dödsolyckan vid Stenbron har dödsolyckorna och de allvarligare olyckorna minskat på E10. Men den sedan tio år utpekade vägsträckan Avvakko-Lappesuando har fortfarande inte blivit en 2+1-väg eller fått ett mitträcke.
– Det är ju lite som att man har gett upp hoppet om att det kommer att bli en förändring av vägen, säger Simon Bäckström, innan han hoppar in i bilen för att fortsätta sin resa mot Kiruna.
Så här såg det ut när Mertainen–Pitkäjärvi byggdes.
Sedan 2014 har det skett trafikhöjande åtgärder på E10. Stigningsfält har byggts, vägbanor har breddats och hastigheter har sänkts. Trafikkameror har också kommit upp, men bara en del av sträckan från Töre till Riksgränsen har mötesseparerats och det är sträckan Mertainen-Pitkäjärvi. En sträcka där tung malmtrafik har körts under flera års tid sedan Kaunis iron tog över driften av järnmalmsgruvan i Pajala.
Det är inte alltid det roligaste när man ligger efter vägen och får möte med en annan lastbil. Då är det nästan så att backspeglarna tar i varandra.
Sture Ringholt
Tidigare räddningscheft Svappavaara
Det har hunnit bli eftermiddag och kaffet och bullarna står uppdukade inne i PRO:s lokaler i Svappavaara.
– Innan jag pensionerade mig var jag räddningsledare i Svappavaara. Jag vet inte hur många olyckor som jag varit ut på men nu när det kommit till ett mitträcke verkar de riktigt farliga kollisionerna ha minskat, även om vi kanske har den skitigaste delen av E10 vid oss på grund av damningen som uppstår från malmtransporterna, säger Sture Ringholt.
Den gamla räddningsledaren har efter pensioneringen haft svårt att sitta stilla. Därför har han fortsatt med ett jobb utefter vägarna, det då han till daglig dags kör lastbil.
– Det är inte alltid det roligaste när man ligger efter vägen och får möte med en annan lastbil. Då är det nästan så att backspeglarna tar i varandra, säger han innan han vänder sig om och går in till kaffet och bullarna, för att klubba igång pensionsföreningens årsmöte.
I artikelseriens andra del djupdyker vi hur dödstalen och de allvarliga olyckorna har förändrats under de senaste tio åren och vad som kan ha lett fram till förändringen.
