I dödsboken för Nederluleå församling står att han dog av ”influensa eum, pneumonia acute”. Den akuta dödsorsaken var lunginflammation, som orsakar de flesta dödsfallen bland dem som drabbas av influensa. Viruset slår sig på lungorna och andningshjälp är nödvändig. Så är det också med dem som blir allvarligt sjuka av coronavirusformen covid-19. Mortaliteten i spanska sjukan för hundra år sedan beräknas till 2,5 procent, medan mortaliteten i covid19-sjukan anges till mellan 0,1 procent till upp till 3,4 procent. Siffrorna varierar mellan olika forskare.
Spanska sjukan drabbade i en mildare form under försommaren 1918. Sedan muterade viruset flera gånger och kom tillbaka betydligt dödligare. Virus har allmänt en tendens att bygga om sig självt.
De flesta som drabbas av influensa får ont i halsen, feber, ont i kroppen och huvudvärk. Spanskan hade ytterligare symptom: patienterna fick frossa och mörka fläckar på kinderna. Med soldater i den amerikanska armén som sattes in på fronterna i första världskriget kom spanskan till Europa.
Det är en version på berättelsen om spridningen. Andra säger att sjukdomen redan fanns i skyttegravarna 1916, såväl i franska som brittiska och tyska.
Myndigheterna vill skydda gamla från covid-19. Personer över 70 år anses vara en riskgrupp. Men vad gäller spanskan överlevde många av de äldre medan många av dödsfallen skedde bland äldre unga vuxna. Den tidigare nämnde Sven Johan Gabriel Husberg var 30 år och folkskollärare i Avan. Teorin är att dessa äldre unga vuxna, runt 30, inte hade varit sjuka i ryska snuvan på 1890-talet och därmed inte var ens delvis immuna. Gravida kvinnor var också hårt drabbade och så var också fallet med svininfluensan.
Myndigheterna provade också då karantän. I Japan skulle människor bära munskydd och att stänga skolorna övervägdes också då.
Många av dem som tillfrisknade från spanskan några år senare fick svåra psykiska problem. Många drabbades också av extrem trötthet och det är svårt att inte dra paralleller till den narkolepsi som drabbade vaccinerade i svininfluensan.
Flera av uppgifterna är hämtade ur artikeln Spanska sjukan – värsta farsoten sedan Digerdöden av Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro, professor, Karolinska institutet, publicerad i läkartidningen. Denne påpekar att spanska sjukan har påtagliga följder än i dag. ”Av naturliga skäl hade försäkringsbolagen världen över dåliga tider. En som fick ut en stor summa pengar var hustrun till en tysk invandrare i USA som dog. För pengarna köpte släkten fastigheter och sonsonen, Donald Trump, är idag USAs president!” Skriver Ludvigsson.
Ingen dag är den andra lik, hette det en gång.
Nu är alla dagar i karantän förfärande lika. De fyra väggarna kryper närmare och närmare. Coronaviruset nafsar oss och våra nära och kära i hasorna. För hundra år sedan var det "spanskan".