Fotograf var John Fabricius. Bilden kan vara tagen i Avan någon gång mellan 1915 och augusti 1918. Inte senare, för då är Sven Johan Gabriel Husberg död.
Dödsannonsen i Norrbottens-Kuriren är daterad den 9 augusti 1918. Den lyder:
”Härmed tillkännagives att Herren över liv och död behagat att till sig framkalla min son och vår käre broder
Folkskolläraren
Sven Husberg
i en ålder av 30 år och 2 månader,
Djupt sörjd och i tacksamt minne bevarad av moder, syskon, släkt och många vänner.
Luleå den 9 augusti 1918.”
Annonsen är undertecknad ”Maria Husberg”. Hon var hans mor.
Dessutom finns syskonens namn med: ”Nils, Sigurd, Gustav, Ellen, Olov”. Ytterligare två syskon dog tidigt.
Detta år, ett av de sista åren av det stora kriget, är dödsannonser inte ovanliga i tidningarna, inte ens i det Sverige som deklarerat sig neutralt och inte deltar i krigandet. Det anmärkningsvärda med Sven Husberg är inte att han dör under krigsåret 1918. Det anmärkningsvärda är en annan mycket kort tidningsnotis från augusti 1918. Där står ”Spanska sjukan har nu krävt sitt första offer i Luleå, i det folkskolläraren Sven Husberg avlidit i farsoten.” Inget mer än dessa ord.
Det första världskriget hade 1918 pågått i fyra år. I skyttegravar och på slagfält gjorde soldaterna sitt bästa för att skjuta, gasa och spränga ihjäl varandra. Dödssiffran steg till 9,2 miljoner dödade i strid. Antalet dödsoffer för pandemin spanska sjukan beräknas till uppemot 30 miljoner döda i hela världen. I Sverige var dödssiffran ungefär 38 000 – 39 000 personer. I Norrbotten kom sjukdomen tillbaka också 1920 till Arvidsjaur och Arjeplog. I Arjeplog dog 2,7 procent (88 personer) av de lite drygt 3 000 invånarna i samband med att smittan kom till trakten när Arjeplogs marknad öppnades i februari. Det vanliga mortalitetsvärdet brukar ligga på 0,1 procent.
Hur långt räcker mannaminnet?
– Nils Husberg, Sven Husbergs bror, var det inte han som förestod Missionsbokhandeln i Luleå? säger Luleåbon Tord Holmbom på tal om släkten Husberg.
– Nils Husberg brukade lägga undan flygtidningar åt mig för han visste att jag tyckte om att läsa om flyg, säger Åke Fabricius.
– Jo, där fanns en kvinna också. De flesta trodde nog att de var ett par, men de var syskon, säger Margaretha Anderson.
Ellen var namnet på kvinnan, systern. Det var hennes och Nils bror Sven Johan Gabriel som i tidningarna utsågs till spanskans första offer 1918.
Enligt Åke Fabricius i Avan var Sven Husberg en av medlemmarna i dåtidens ”innegäng” i Avan och Gäddvik.
– Det verkar som om de hade en del ”fuffens” för sig. Avan var en ganska välmående by, de hade råd att ha stora fester, säger Åke Fabricius leende.
– Bland annat var det en stor ära att bli inbjuden på ”kållgästebud” i trakten. Då åts bland annat ”kållsås”.
Som söderifrån kommande och från helt andra förhållanden än i det välmående Avan, sitter lyssnaren helt oförstående till namnet på festmaten, ”kållsås”, ända till Åke Fabricius berättar att det handlar om – glass. Kall sås.
– Folkskolläraren Sven Husberg. Mamma berättade att han var förlovad med Elise, men det är konstigt som du säger att han dog i spanska sjukan. Mamma sa att han gick ner sig på isen under våren 1918... Men han kanske gjorde det och fick sitt immunförsvar så försvagat att han dog i spanskan.
Spanska sjukan fick sitt namn eftersom det först började skrivas i tidningar om sjukdomen i spanska San Sebastián på våren 1918. Spanien var inte ett av de krigförande länderna. Dåliga nyheter censurerades inte.
Numera sägs det att sjukdomen kom till Europa med amerikanska soldater och att den grasserade bland annat i utbildningslägren i Kansas och Kalifornien. De första dokumenterade fallen av Spanska sjukan konstaterades den 11 mars 1918 i Fort Riley i Kansas. När amerikanerna kom till Europa för att sättas in i striderna mot tyskarna spred sig sjukdomen vidare.
En annan teori är dock att sjukdomen kan ha uppstått någonstans i Västeuropa, kanske i de franska skyttegravarna redan i december 1916. För där, i Frankrike, inträffade ett utbrott av en akut lungsjukdom med både symtom och en dödlighet som starkt påminner om den sjukdom som först senare kom att bli känd som spanska sjukan, eller bara spanskan. Ungefär samtidigt drabbades ett härläger i södra England av ett liknande utbrott och lite senare hände det igen, fast nu bland tyska soldater.
Sverige drabbades vid halvårsskiftet 1918 varefter det blev lugnt en period. Från och med augusti kom sjukdomen tillbaka i en muterad och synnerligen dödlig variant. Ungefär var femte insjuknad person kom relativt lindrigt undan, men fyra av fem fick utstå de mest förfärliga kval innan de drunknade i sitt eget blod i lungödem eller svårartad lunginflammation. Som värst härjade spanskan
under oktober till november 1918. 12 000 influensafall rapporterades i Norrbotten, de flesta fallen från Öjebyn (1498 fall), Kalix (1423) och Råneå (1127).
Lunginflammation är ännu idag en vanlig följdsjukdom och dödsorsak i samband med dödlig influensa. Det är än idag inte ovanligt att influensa och dess följdsjukdomar leder till döden, speciellt bland dem med nedsatt immunförsvar.
Här ungefär börjar tvivlet gnaga hos reportern.
Visserligen står Sven Johan Gabriel Husberg registrerad som död i Nederluleås församlings dödsbok i ”influensa Eum, pneumonia acute”, men dödsfallet ska ha skett på sanatoriet i Sandträsk. Egentligen inte konstigt kanske, eftersom på Sandträsk fanns lungläkare, specialister på sjukdomar i luftvägarna. Men om Sven Johan Gabriel avled i spanska sjukan, hur hann han till Sandträsk? Och är det inte lite väl tidigt för ett dödsfall i Luleå i början av augusti 1918, när det allra första dödsfallet i hela Sverige ska ha skett i början av juni. Den som då dog var Per Håkansson, Salubrinets konstruktör.
Hur hann de föra Sven Husberg till Sandträsk? Den som insjuknade i spanskan så svårt att han eller hon inte överlevde, hade ofta inte många dagar eller ens timmar kvar. Svaren finns kanske i sjukjournalen som borde ha arkiverats på Sandträsk och därmed finns i Region Norrbottens arkiv. Men det visar sig att några papper som handlar om Sven Husberg inte finns i arkivet.
– Vi har andra handlingar från Sandträsk under den här tiden, men just dessa hittar vi inte, säger arkivpersonalen.
Från garnisonssjukhuset i Boden skrev en ung löjtnant till sina föräldrar i september 1918:
”Folk dör tröstlöst mycket. Varje dag är det någon som dör, och då det var som värst var det 26 på ett dygn. Mitt kompani är det hårdast åtgångna – 28 döda.”
Det säger sig självt att detta att bunta ihop soldater i kaserner med en grasserande pandemi i faggorna inte var världens mest lyckade åtgärd. SSU krävde att repövningarna i Boden hösten 1918 skulle ställas in. Regeringen framhärdade med hänvisning till världsläget.
– Inryckning skedde den 5 september. När styrkan tredubblades steg antalet inrapporterade fall av spanska sjukan från 29 till 1630. Veckan för inryckning skedde ett dödsfall. Veckan efter skedde 87, berättar Helena Svanberg på Försvarsmuseet i Boden.
Tidningarna skriver: ”I går afton avled i Boden värnpliktige vid Norrbottens regemente, 10 komp, 37 Lundqvist. I natt ha 3 värnpliktige avlidit, nämligen 93 Andersson å Kronobergs regemente, 5 komp, 134 Lundström, ing 4, 1 komp, den sistnämnden från Skellefteå samt 124 Persson från A 8, 7 komp. Dödssiffran är sålunda nu uppe i 94.”
Kronobergs regemente var kommenderat till Boden som neutralitetsvakt.
Norrbottens-Tidningens medarbetare rapporterar: ”Vid garnisonssjukhuset var situationen av förkrossande verkan. Aldrig har en smärtornas och kvalens dystra hemvist så illusoriskt framträtt i sin rysansvärdaste dager som just här. Lik efter lik bars ut och sida vid sida lågo trettio kalla kroppar.”
Sven Husberg var ett tydligt exempel på dem som smittades och inte överlevde i den andra och dödligare vågen av influensa som svepte över Sverige och världen augusti-september 1918. Han var ung, bara 30 år. Det innebar att han inte varit sjuk i ”ryska snuvan” på 1890-talet. Ryska snuvan verkar ha givit någon form av skydd för att insjukna i spanskan.
Annars fanns det gott om mirakelkurer, men knappast någon kur med reell verkan. Läkarna ordinerade bland annat kamferdroppar och vattenkurer och i pressen förekom allehanda förslag, till exempel gurgling med tjärvatten, att bränna tjära inomhus och insmörjning av näsborrarna med kvicksilversalva.
Inget av dessa lyckades dock rädda Sven Johan Gabriel Husberg eller någon av de andra dödsoffren i historiens hittills allvarligaste pandemi.
Marianne Westin
marianne.westin@kuriren.com