I onsdags presenterade Statens haverikommission en första utredning om flygolyckan i Oajevágge. De valde att inkludera ett känsligt dokument där piloternas sista samtal gick att läsa innan postflyget kraschade ned i marken och pulveriserades. Det norska pilotförbundet reagerade starkt mot valet att dela med sig av så känslig information.
LÄS MER: Kritik mot utredningen av flygolyckan
Under fredagskvällen kontaktade haverikommissionens ordförande, Jonas Bäckstrand, NSD. Han håller med om att det är känsligt och problematiskt ur integritetssynpunkt att offentliggöra information från inspelningen, som fångades av en av planets svarta lådor, Cockpit Voice Recorder (CVR).
– Det kräver därför noggranna överväganden innan så sker, skriver Jonas Bäckstrand i ett mejl.
Informationen är sekretesskyddad. Enligt Bäckstrand kan man därför inte publicera samtal mellan piloterna som inte är relevanta för att förstå olyckan. Men haverikommissionen fann att de sista 80 sekunderna utgör en viktig pusselbit för att förstå vad som gick fel. Därför släppte de utdrag ur samtalet.
– Detta har kritiserats från vissa håll. En del av kritiken synes handla om att det förekommit svordomar i cockpit och att detta inte är något som borde delges allmänheten. Enligt min mening förhåller det sig i det här fallet tvärtom.
Den första svordomen är i själva verket av intresse för utredningen, menar Bäckstrand. Den fälldes av planets pilot, en 42-årig man från Frankrike, men bokstaverades aldrig i rapporten. Istället kallades den för ett kraftuttryck. Och det är tidpunkten som är det intressanta. Piloten svor nämligen vid samma tidsangivelse som vissa flygvärden började registreras i en av planets två svarta lådor som registrerar flygdata. Lådan kallas för Flight Data Recorder (FDR)
– Av statusrapporten kan man utläsa att det första identifierade problem som man drabbas av under flygningen är av teknisk natur. Den omständigheten att den ena piloten därefter svär indikerar att han märker att något är fel. Därefter försöker både han och hans kollega att göra något åt situationen.
Piloterna kan ha fått fel information på sina instrument, som NSD tidigare har rapporterat om. Mycket talar för att piloternas instrument har visat att nosen på postplanet har pekat uppåt och att piloterna har trott att de har behövt kompensera genom att styra planet nedåt
– En möjlig förklaring till haveriet som ännu inte är tillräckligt utredd nämns i rapporten, nämligen att de värden som registreras på FDR och som inte är kompatibla med flygplanets verkliga läge i luften också manifesterar sig på piloternas instrument. Vi vet ännu inte om det var på det viset. Men den omständigheten att piloterna reagerar är en indikation på att så kan ha varit fallet, skriver Bäckstrand.
LÄS MER: Svarta lådans mysterium: "Värdena går inte ihop"
Jonas Bäckstrand håller med om att piloternas språkbruk inte är särskilt intressant.
– Och än mindre den exakta ordalydelsen. Däremot är det i högsta grad relevant att konstatera att den första felfunktionen är av teknisk natur, att besättningen reagerar på ett påtagligt sätt mindre än två sekunder därefter och att autopiloten ytterligare en sekund senare kopplas ur, sannolikt automatiskt. Det är beklagligt att piloterna inte lyckades lösa situationen och att de omkom i olyckan. Men de förtjänar att inte lastas för ha initierat händelsen och de förtjänar att faktauppgifter som visar att de omedelbart förstått att något var fel blir offentliga.
De två omkomna var en 42-årig pilot från Frankrike med över 2000 flygtimmar i flygplanstypen, och en 34-årig styrman från Spanien med 900 timmars flygtid. Flygplanet tillhörde bolaget West Atlantic med huvudsäte i Göteborg.