Ekonomisk kris, bristande samhällsservice och politiska styren som havererar. Pajala kommun är av kommunerna som krisar.
– Jag har blivit än mer övertygad om att det här är den rätta vägen att gå. Titta på industrins gröna omställning och alla nya jobb. Vi kan bli en motor i svensk industri under många år. Men om vi inte kan mobilisera oss och jobba tillsammans på nya sätt, är jag rädd att chansen försvinner.
Tony Järlström har nyss avslutat en tjänst som kommunikationstrateg på Region Norrbotten, och ska kombinera pensionärsliv med konsultverksamhet. I höst startar han ett bolag med kollegan Roger Jönsson. Han har en bred bakgrund inom näringslivet, där han bland annat var en av grundarna av Vinter reklambyrå och vd för Kirunas näringslivsbolag Progressum.
Hans vision från 2017 bygger vidare på den debatt om kommunsammanslagningar som funnits över en längre tid, och som statsvetaren Simon Matti lyfte nyligen.
Järlström vill se följande storkommuner:
1. Luleåregionen (Luleå, Piteå, Boden, Kalix, Älvsbyn).
2. Malmfälten (Kiruna, Gällivare, Pajala, Jokkmokk).
3. Östra Norrbotten (Haparanda, Övertorneå, Överkalix).
4. A-kommunerna (Arvidsjaur och Arjeplog).
– Det pågår ju redan en rad samarbeten mellan kommunerna och det går att utveckla mycket, mycket mer. Det handlar om att samverka mellan kommunerna och slå ihop centrala funktioner även på regional nivå. Tänk om all it-kompetens skulle samlas i Överkalix, att all lönehantering skulle skötas i Arjeplog och så vidare.
– Det kan frigöra stora resurser som kan användas för att stimulera entreprenörer och locka nya norrbottningar, samtidigt som vi kan satsa mer på att stärka offentlig sektor med vård, skola och omsorg. Då säger någon att det försvinner många jobb i kommunerna. Ja, så kan det vara, men jobb verkar ju inte vara någon bristvara i Norrbotten.
Skulle Jokkmokk kunna ingå i en storkommun med Pajala, Gällivare och Kiruna? Lapplands kommunalförbund är redan en samverkan som pågår.
Tony Järlström anser vidare att det finns ett starkt demokratiskt argument.
– Små kommuner har exempelvis svårt att rekrytera chefskompetens idag. Men om man som chef får styra över 4-5 kommuner i stället för en kommun så blir jobbet mycket attraktivare.
Järlström hänvisar till den statliga utredning som presenterades i januari 2024, som visade att kommunerna själva inte vill medverka till sammanslagningar.
– Jag förstår att det är svårt politiskt, varje kommunalråd skjuter sig själv i foten inför valet om man går fram med något sådant här. Men jag tror snarare att det skulle värna demokratin. Man kan till exempel jobba närmare medborgarna med flera kommundelsnämnder och digital demokrati. En bred kommunreform blir också vitaliserande för demokratin, då den kan locka nya, yngre politiker som vill jobba kreativt över gamla kommungränser.
Kommunalråden Carina Sammeli och Claes Nordmark kan göra ännu mer för att Luleå och Boden ska samverka och bryta isen för en större förändring, anser Tony Järlström.
Den senaste kommunreformen i Sverige genomfördes för drygt 50 år sedan, då runt 1000 kommuner blev 290.
– Sverige är på efterkälken. Norge gick från 428 till 356 kommuner för knappt tio år sedan och Danmark från 290 till 98 runt år 2007. I det läget kan vi här uppe tjäna på att mobilisera oss själva för att motverka en negativ utveckling. Det finns stora risker i att inte göra någonting. Om staten plötsligt ledsnar på att det inte fungerar så får kommunerna svårt att påverka sin egen framtid, säger Tony Järlström.
Han vill att Luleå och Boden ska gå i bräschen.
– Kommunalråden Carina Sammeli och Claes Nordmark har gjort ett bra jobb i att få igång det här arbetet, men det går att göra ännu mer. Kiruna och Gällivare borde vara på tur. Samma utmaningar och fantastiska tillväxtmöjligheter.