LKAB och Kaunis Iron har riktat en uppmaning till både Trafikverket och regeringen att fria Malmbanan från persontrafik för att bolagen ska kunna köra ikapp tappet efter vinterns 76 dygn långa urspårningar men också frigöra tid i spår under de kommande årens banarbete och underhåll längs sträckan.
Nu meddelar LKAB att de är beredda att betala för att kravet ska bli verklighet.
– Vi har tagit beslut och säger att vi är beredda att betala för ersättningsbussar, säger Niklas Johansson.
Bolaget har inlett dialog med Scania och Volvo för att köpa in "bra och miljövänliga" bussar och är även beredd att betala för driften av dem.
Att ett statligt gruvbolag ska betala för att bli bussoperatör för kommersiell persontrafik kan anses vara kontroversiellt, hur ser ni på den saken?
– Vi tänker väl inte riktigt att vi är operatörer, men vi tycker det är besvärligt att vi som land ska vara i den här situationen och vi är beredda att gå in och betala för att hitta en väg framåt, säger Johansson.
– Vi ser framför oss att det här ska göra det lättare för alla att ta sig framåt och hitta bra lösningar i en svår situation.
LKAB har en dialog med tågoperatörerna på Malmbanan och har lagt fram förslaget, men Niklas Johansson säger att förhandlingar inte påbörjats ännu.
– Trafikverket och bolagen är medvetna om det här och vår uppfattning är att alla är inställda på att ha konstruktiva diskussioner.
Lösningen är långt i från färdig och det går inte att säga hur många tåg som skulle behöva ersättas.
– Det kan vara en fråga om perioder och här måste vi ha en dialog mellan Trafikverket och operatörerna. Vi är redo att stå för väldigt mycket, men måste fundera tillsammans på vad som är bäst, säger Niklas Johansson.
– Vi ser framför oss att det är en ganska lång period där vi är utsatta på banan.
LKAB har tidigare uppmärksammats för att bolaget överbokar tusentals tåglägen längs Malmbanan som ett sätt att säkra tillgång till avgångar när de behövs.
Har ni uttömt er egen effektivisering av överbokningarna innan ni lagt fram det här förslaget?
– Överbokningarna är ett systemproblem som beror på hur tilldelningarna av tid i spår ser ut. Vi ser att har vi inte de här tiderna får vi inte köra. Systemet är inte flexibelt idag och behöver ses över. Vi har gjort vissa framsteg i våra egna processer, men vi måste jobba på alla fronter, säger Johansson.
Gruvbolaget har tidigare hävdat de kan behöva varsla upp mot 300 personer samt minska ner med 300 underentreprenörer och att det finns en risk för intäktsbortfall på 30 miljarder kronor fram till 2030 i det fall att produktionsverk skulle behöva stängas. Mot ett sådant bortfall väger kostnaden för ersättningsbussar lätt, menar Niklas Johansson.
– Med tanke på vad vi riskerar att förlora så kan det få kosta en del.
Hur tror ni det här tas emot av besöksnäringen som gärna säljer en upplevelse av att åka tåg i Norrbottensfjällen?
– Vi kan förstå dem, men vi hoppas ju också att man på det här sättet kan hitta en bra planerad bussupplevlese. Idag sitter vi i ett läge där du ska åka tåg och plötsligt går kanske inte tåget. Vi är beredda att söka en bra lösning för att man ska kunna lita på bussarna och turisterna kan få en bra upplevelse, säger Niklas Johansson.
– Vi tycker också det är viktigt att turistnäringen utvecklas och går bra. Det är också ett skäl till att vi är beredda att gå in i det här. Tvingas man prioritera då måste godstrafiken gå först, den betyder mer för Sverige.
När kan lösningen bli verklighet?
– Vi får se vad som är möjligt att göra när. Men vi behöver se hur framtiden kan se ut ganska snabbt. I början av hösten måste vi fatta beslut om vår verksamhet.
Vy tåg, som i dagsläget kör nattågen fram till december 2024, har tidigare nobbat idén att ersätta nattågen med bussar.
–Vi förstår ju att det finns stora behov från deras (gruvbolagens, reds. anm.) sida, men vi ser ju att det är en viktig näring att köra persontåg här och vi har för avsikt att fortsätta med det, sade affärschef Petter Östmark till NSD i april.
Idén att pausa persontågstrafiken är inte ny, men aktualiserades av LKAB:s vd Jan Moström i en debattartikel i Dagens Industri under 2023.