Det finns knappt några spår kvar av barndomshemmet. Siri och Sigurd Larssons bondgård låg på vad som i dag kallas Notvikens industriområde, inte långt från nöjeshallen Alcatraz.
En mossig stengärdsgård vittnar om en svunnen epok.
– Förr var det självklart att barnen skulle hjälpa till. Min uppgift var att valla korna i skogen vid Gammelstadsvägen till betet i Silverdalen eller Hagalund.
Numera bor Berit Strandberg, 72, på Bergnäset. Trots att pensionsåldern har passerats gör hon fortfarande inhopp som språklärare i Luleås gymnasieby.
Bostadsområdet fick sitt namn under en tid, när mjölken roddes över Stadsviken till Luleås norra hamn. En del stadsbor ägde jordbruk på Mjölkudden, andra lät bygga sommarnöjen längs älven. Än i dag syns spår efter gamla stenpirar, där 1800-talets kollektivtrafik, ångdrivna båtar, lade till.
Ändå var det först vid folkräkningen 1960 som Mjölkudden omnämns som en egen tätort med totalt 549 invånare. Bara fem år senare övergick antalet 4 000.
Gränsen mellan Mjölkudden och Notviken har genom åren varit flytande. I dag går den enligt Luleå kommun mellan Tunaskolan och Tunastigen samt inkluderar Tunavallen till Notviken, men på 1940-talet var Mjölkudden en by med gårdar på båda sidor om Mjölkuddsskolan som invigdes 1907.
Under Berits skoltid fanns det 20-tal elever i varje årskurs upp till sjunde klass.
– På rasterna kunde det hända att barnen frågade vad vår häst hette. När jag svarade "Pånken" började de skratta och slå mig. Det fanns inte så många bonddöttrar i skolan ens på den tiden.
I minnet finns skollärare Nilsson kvar. Hans son Gunnar skulle senare kallas Siljabloo. Den kände jazzmusikern spelade i sin ungdom tillsammans med en lovande gitarrist som Berit Strandberg också kan erinra sig.
– Han jobbade som dräng hos oss innan han blev smedhalva på Notviksverkstaden. Min pappa brukade säga att den drängen gillade inte att gå i skolan.
Det må så vara, men som hyllad artist blev Martin Ljung ett aktat namn i hela Sverige.
1938 restes en riksangelägenhet bara 100-talet meter från Mjölkuddsskolan. På den tiden fanns det bara två långvågsändare i Sverige. Den andra var placerad i Motala.
Intill den 175 meter höga masten byggdes en rundradiostation i två plan med möjligheter till lokala utsändningar. Under andra världskriget kamouflagemålades byggnaden som var bemannad dygnet runt.
Den nya FM-tekniken gjorde radiomaster överflödiga. Natten mot den 7 juni 1978 fälldes Luleås högsta landmärke. 13 år senare revs stationshuset för att ge plats till bostadsområdet Radiomasten.
1944 antogs en ny stadsplan i Luleå. Området söder om det som i dag kallas Mjölkuddens centrum förklarades vara jordbruksområde.
Planen föranledde protester. Markägare var oroliga att området i hemlighet var avsett att bli industrimark.
Ett uppmärksammat vägbygge kom att skingra den oron. Med hjälp av två mudderverk byggdes den norra infarten till Luleå centrum. 1962 togs Mjölkuddsbanken i bruk.
Den nya riksvägen mellan Luleå och Boden kom att dela området i två delar, där den ena döptes om till Skutvikens industriområde.
Inom loppet av fem år byggdes en helt ny stadsdel med en enhetligt tidstypisk kärna av flerfamiljhus omgivna av villakvarter.
Det första hyreshuset byggdes i privat regi på Munkebergsgatan, men såldes till HSB innan det blev inflyttningsklart.
Gatunamnen domineras av ett maritimt tema och byggnationerna fortsatte med brf Matrosen. I centrum placerades ett åtta våningars högt hus som fick formen av en båt med ett bredare mittparti. Fastigheten heter Båten 8 och är i dag q-märkt.
Det lär ha varit Ralph Erskine som förespråkade att det röda teglet skulle ersättas av gråvit polsk kalksten. Mexitegel var då ett okänt begrepp i Luleå.
HSB:s nya bostadsförening i kvarteret Deplacementet blev omtalat. Husens platta tak fick en kraftig konstruktion för att snön skulle kunna ligga kvar och förhindra värmeläckage.
På brf Ankarkrona saknade både källare eller vind, istället placerades förråden i lägenheterna. Arkitekterna Jan Thurfjell och Lennart Nilsson flyttade djärvt matsalen i direkt anslutning till köket.
Här fanns ytterligare en nymodighet. "Luleås första gågata" utropade Norrbottens-Kuriren i samband med invigningen 1965. Endast nyttotrafik var tillåten i bostadskvarteren.
Det skulle dock dröja flera år innan beslutet började efterlevas. 1960-talet var en tid när bilister ytterst ogärna gick till fots.
På den nya Caltex-macken i Mjölkuddens centrum turades idrottsprofilen Bengt "Garvis" Öhman, två servicemän samt en fyrspråkig kvinnlig guide om att ta hand om kunderna.
Läs mer: Malmudden: På besök i Luleås första folkhem
Läs mer: Lulsundet: På visit hos en 60-årig skönhet
Läs mer: Örnäset: På vandring längs Sveriges farligaste gata
Läs mer: På spaning efter medeltiden
1960-talet kom med nya ideal. Mödrarna på Munkebergsgatan klagade i tidningen över att parkeringsplatserna fick för mycket utrymme samtidigt som lekplatserna var för små.
Den 18 september 1964 invigdes Luleås första fritidshem som placerade intill nybyggda Munkebergsskolan. Förvärvsarbetande kunde lämna sina barn för att hämta dem efter arbetets slut.
Fyra år senare öppnas Luleås första ungdomsgård i Borgmästarvillan som totalförstördes i en brand i april 1971.
Det hann aldrig Berit Strandberg uppleva. När byggboomen tog fart på 1960-talet hade föräldrarna redan sålt bondgården.
– Vi pratade om det hemma. Det kändes märkligt när gamla åkrar som ingen längre ville slå plötsligt blivit värdefulla.
Hon står intill en av norra Sveriges mest trafikerade vägar. Intill Bodenvägen har ett bullerplank rests.
Bakom planket bor barndomskamraten Elsa Hägglund, 82. För tolv år sedan beslutade den pensionerade lärarinnan att återvända hem.
Vid fikabordet plockar Elsa fram ett fotografi. På bilden är hon två år gammal och sitter i famnen på en äldre kusin omgiven av ett överflöd av prästkragar.
– Bilden är tagen i juli 1939. Så här såg det ut, med ängar som sträckte sig ända ned till sommarstugorna vid älvstranden. I bakgrunden kan man se vårt hus, sommarbostad och ladugård. I dag finns bara uthuset kvar, men det ska snart rivas. Tänk att vi fick vara med om den här stora förändringen.
Fotnot: I artikelserien ingår På besök i Luleås första folkhem (november 2019), På besök hos en 60-årig skönhet (oktober 2018), På vandring längs Sveriges farligaste gata (mars 2019) samt På spaning efter medeltiden (juni 2019).