I dagarna har vi rapporterat om den allvarliga patient- och personalkrisen på akutmottagningen på Sunderby sjukhus.
Lena Vennberg, vice ordförande för Vårdförbundet i Norrbotten, är väl medveten om problemen som har varit återkommande hela året och som förvärrades den gångna helgen.
– En väldigt tuff situation, med åtminstone ett 15-tal patienter som blev kvarliggande på akuten i stället för att forslas vidare till avdelningar där de kan få inneliggande specialistvård.
Hon beskriver hur personalen på akuten upplever en ständig tidspress, med överhängande risk för vårdskador som följd.
– En otrolig samvetsstress. Att jobba under de förhållandena innebär att man inte kan släppa arbetet när man kommer hem, utan det snurrar runt i skallen och man fortsätter att älta det.
Konsekvensen av den långvariga stressen blir också att medlemmarna drabbas av ohälsa.
– Vi har sett att sjuktalen för både lång- och korttidsfrånvaro har ökat i år.
Samtidigt har avgående regionråd Linda Frohm (M) beskrivit att situationen "generellt" har blivit mycket bättre vad gäller vårdplatserna i Sunderbyn, men Lena Vennberg har en annan bild.
– Det har varit mer eller mindre tufft hela tiden. Våra medlemmar ser verkligheten, och jag inte vet om Linda Frohm har varit ut till akuten i Sunderbyn. Det viktiga är att lyssna på medarbetarna. De kan verksamheterna och vet viken vård de skulle vilja kunna ge.
Beslut har tagits om två nya avdelningar i Sunderbyn – varav en för palliativ vård – som ska avlasta akutmottagningen men Vårdförbundet har inte närmare informerats om de verksamheterna.
– De är inte förhandlade med facken ännu och problemet kvarstår – vilka ska bemanna avdelningarna? Någonstans måste regionen fundera i vilken ände de ska börja? Att öppna nya avdelningar är bra men du måste fortfarande ha personal som ska ta hand om patienterna.
I stället kan regionen, enligt Vårdförbundet, tvingas förlita sig på bemanningslösningar.
– Ingen stabilitet i det, utan det bästa vore om regionen kunde rekrytera egen fast personal, samtidigt som jag förstår att de vill ha en snabb process och annonsera om tjänster på avdelningarna nu.
Vårdförbundet betonar återigen grundproblemet – regionen måste locka fler till vårdyrket – och facket lyfter lönefrågan som en avgörande faktor.
– Lönen ska motsvara den utbildning och kompetens som våra medlemmar har. Därför ska den vara mer individuell och differentierad också. Tyvärr har första linjens enhetschefer inte haft mandatet att sätta lönerna själva de senaste åren.
Lena Vennberg uppger att Vårdförbundets chefsmedlemmar i flera år har känt sig bakbundna i den toppstyrda organisationen.
– De har varit hårt styrda, trots att de samtidigt har haft arbetsmiljöansvaret. Cheferna måste få mer mandat att förhandla om lönerna, så därför hoppas jag att ledarskapen blir mer tillitsbaserade nu.
Hur ser du på risken för fortsatt personalflykt?
– Om inget händer, kommer ännu fler att säga upp sig. Det måste till förändring. Våra medlemmar måste framförallt få fler kollegor, säger Lena Vennberg, Vårdförbundet.