S pressas att ta ställning i frågan om ett svenskt medlemsskap i Nato. I ett utskick till S-distrikten i veckan konstaterade partiledningen att Rysslands invasion av Ukraina får konsekvenser "för Socialdemokraternas säkerhetspolitiska vägval".
– Det här riktar sig dels mot förtroendevalda, dels mot medlemmar som är intresserade av de säkerhetspolitiska frågorna, för att vi ska få en bredare förståelse för vad som har hänt i vår omvärld och lära oss om för- och nackdelarna med vår nuvarande säkerhetspolitiska linje, sa partisekreteraren och Luleåsonen Tobias Baudin till TT.
Även Fredrik Lundh Sammeli (S), distriktsordförande i Norrbotten, har informerats om den intensifierade ”säkerhetspolitiska dialogen” i partiet.
– Det finns ett tydligt före och ett tydligt efter den 24 februari (när Ryssland invaderade Ukraina, reds anm). Utifrån det behöver vi en bred diskussion i partiet hur detta påverkar våra ställningstaganden i säkerhetspolitiken.
I kommande veckor initierar Lundh Sammeli de interna medlemsdiskussionerna.
– Våra förtroendevalda och medlemmar bjuds in till olika forum, både digitala och fysiska. Viktigt med en snabb diskussion men då detta handlar om säkerhets- och utrikespolitik, behöver det hanteras på ett varsamt sätt. Informationen i samtalen kommer inte vara helt publik.
Han understryker att ett historiskt beslut rörande Nato måste föregås av fördjupade analyser kring vad ett svenskt medlemsskap innebär.
– Det finns inga helt riskfria vägval. Därför måste medlemsdialogen vara bredare än ett Ja eller Nej till Nato och även handla om det militära säkerhetsläget, om matförsörjning, komponenter till industrin, mänskliga rättigheter, internationell fred och säkerhet.
Så sent som i november 2021 tog S ett kongressbeslut om att värna Sveriges alliansfrihet.
För bara en dryg månad – när den ryska invasionen hade inletts och det säkerhetspolitiska läget redan var kraftigt förändrat i Europa – var också Fredrik Lundh Sammeli och andra S-profiler i Norrbotten tydliga med att säga Nej till Nato.
– Vi ska inte ompröva svensk säkerhetspolitik mitt i ett krisläge, sa S-ordföranden till Norr Media.
I dag försvarar Lundh Sammeli sin ståndpunkt vid den tidpunkten.
– Där och då var frågan väldigt tydligt Ja eller Nej till Nato, och man kan inte fatta beslut om ett medlemsskap några dagar in i ett krig. Då var i stället fokus på historiska beslut om att skicka vapen till krigförande land, skarpa sanktioner mot Ryssland och att stärka Sverige.
– Men nu är läget förändrat, och kriget har utvecklats. Det är en annan värld efter den 24 februari, och det behöver finnas med i vår analys inom partiet.
Partiets omprövande hållning i Natofrågan sammanfaller med kraven från oppositionshåll på att snabbt ansöka om ett medlemsskap men en ännu viktigare faktor i den intensifierade processen är grannlandet Finlands agerande.
Redan under onsdagen väntas den finska samlingsregeringen lämna besked om en snar ansökan till Nato, och Lundh Sammeli menar att detta påverkar även Sveriges beslut framöver.
– Vi är två länder som redan har ett fördjupat försvarsarbete. Det Finland gör får stor betydelse för Sverige, men vi är en egen nation med egna värderingar kring vad som är bäst för landet. Statsminister Magdalena Andersson (S) är tydlig med att det behöver göras både en gemensam och en enskild analys.
Hur upplever du att S-medlemmar i länet ser på ett Natomedlemsskap?
– Det är från person till person. För mig som ordförande är det viktigt med en bred diskussion men vi måste också kunna dra en gemensam slutsats.
Lundh Sammeli vill inte ange exakt när de interna säkerhetspolitiska dialogerna avslutas men han vill samtidigt inte att Natofrågan seglar upp som en av de viktigaste inför valet i höst.
– Den här processen är större och viktigare än en valrörelse. I 200 år har alliansfriheten tjänat oss väldigt väl men när kartan så drastiskt ritas om måste vi värdera vad som är bäst för Sverige i framtiden.
Kan ett ställningstagande för S rörande Nato dröja till efter valet?
– Det är inte min bild, säger Fredrik Lundh Sammeli (S).