Under måndagen var nybyggnationen av Hertsöskolan gällande årskurs 4–9 uppe för beslut i kommunstyrelsen, inför ärendets slutgiltiga avgörande i kommunfullmäktige den 24 april.
Ledamöterna tog ställning till ett beslutsunderlag baserat på tjänstemannaförslaget om en storskola för 750-900 elever, apropå tillväxten och kommande bostadsområdet Hertsöheden.
Investeringen i en ny skola, bibliotek, fritidsgård och sporthall beräknas uppgå till maximalt 350 miljoner kronor, preliminärt fördelad på 250 miljoner kronor till barn- och utbildningsnämnden samt 100 miljoner kronor till kultur- och fritidsnämnden.
Men Centerpartiet kritiserade storskoleplanerna och menade att de frångår såväl medborgarnas vilja som barn- och utbildningsnämndens tidigare beslut.
Och partiet fick gehör för sina protester.
Inför sammanträdet medgav nämligen kommunalråd Carina Sammeli (S) att beslutsunderlagen var bristfälliga – vilket innebar att Carola Lidén (C) fick igenom sina yrkanden om att BUN:s beslut skulle gälla.
– Barn- och utbildningsnämnden bestämmer om Hertsöskolan, planerar för en skola för 600 elever och är fullt eniga. Vi har inga andra åsikter. Därför kommer jag yrka bifall på Carola Lidéns förslag.
Varför utgick kommunstyrelsen från ett beslutsunderlag där nya Hertsöskolan beskrivs som en skola för 750-900 elever när ni samtidigt ska respektera nämndens beslut?
– Med facit i hand borde det inte ha stått. Hade meningen om 750 elever inte funnits i beslutsunderlaget hade det varit lättare att förstå, säger Sammeli (S).
Men Thomas Söderström (L), ledamot i BUN, anade oråd redan när tjänstemannaförslaget struntade i nämndens eniga beslut om en gemensam lösning för skolkök för Svedjeskolan och Hertsöskolan.
– I stället kom tjänstepersoner med andra förslag, så även då frångicks vårt politiska beslut. Stadsbyggnads- och barn- och utbildningsförvaltningen har inte lyckats kommunicera med oss i politiken.
Även andra oppositionspolitiker välkomnade C:s yrkanden.
– Det får aldrig bli så att politiken stakar ut en väg men sen hamnar i en ”Långbenssituation”, så man frågar sig ”Vem är det som styr, egentligen?”, säger Samuel Ek, gruppledare för KD.
– Byråkraterna ska inte få ändra utan att politiken är med, säger Erland Nilsson, Landsbygdspartiet.