Politikerna i barn- och utbildningsnämnden var eniga hösten 2021 när beslutet fattades om den nya Hertsöskolan, efter omfattande medborgardialoger, mot bakgrund av de uppdagade fukt- och mögelskadorna.
Viljeinriktningen var att behålla den nuvarande skolstrukturen i bostadsområdet, med en ny mellanstadie- och högstadieskola för 600 elever.
Men vid arbetsutskottets sammanträde för två veckor sedan informerade tjänstepersoner från stadsbyggnadsförvaltningen skolpolitikerna om att den planerade storleken för skolan hade expanderat till 750 elever, med möjlighet att bygga ut skolan för totalt 900 elever.
Men motiveringar bakom den nya inriktningen saknades, vilket fick centerpartisten och bun-ledamoten Arne Nykänen (C) att reagera.
– Jag blev förvånad. Vi har haft en enig barn- och utbildningsnämnd bakom vårt beslut, medan det här blir en väldigt stor skola.
Tjäntemännen uppgav att den nya Hertsöskolan skulle täcka upp för de framtida elevunderlagen som uppstår gällande Hertsöheden, det planerade nya bostadsområdet för uppemot 2 500 invånare, men enligt Nykänen hade detta inte föregåtts av en diskussion i barn- och utbildningsnämnden.
Dessutom innebär en större skola fördyringar. Enligt de ursprungliga kalkylerna skulle barn- och utbildningsnämnden få en investeringsbudget på 180 miljoner kronor men det nya tjänstemannaförslaget handlar snarare om 250 miljoner kronor – med ytterligare 100 miljoner kronor som kultur- och fritidsförvaltningen ska bekosta vad gäller bibliotek, sporthall med mera.
Arne Nykänen vänder sig därför mot att det politiska beslutet blir fastlåst vid en kostsam storskolelösning.
– En storskola för upp till 900 elever kan lika gärna vara två skolor med vardera 450 elever. Det är ekonomiskt försvarbart också, då det kostar pengar att bygga en storskola – dessutom innan behoven uppstår.
Centerpartisten är samtidigt införstådd med att två högstadieskolor på Hertsön inte är rimligt.
– Däremot måste det finnas elevunderlag för f-6-skolor i anslutning till Hertsöheden när det bostadsområdet tillkommer.
Byggandet av en storskola på Hertsön innebär också en mer tidskrävande process, med inflyttning i januari 2025, snarare än i augusti 2024.
– I normalfallet hade vi behövt bromsa hela processen för att få in bättre underlag men det går inte nu. Alla vill att den nya Hertsöskolan ska stå färdig så fort som möjligt, säger Arne Nykänen (C).
Även Carola Lidén (C), partiets gruppledare, reagerar inför att beslutet om den nya Hertsöskolan skulle klubbas vid måndagens sammanträde med kommunstyrelsen och yrkar därför att BUN:s beslut ska följas.
– Vi ställer oss inte bakom en storskola för 750 elever med möjlighet att bygga ut till 900 elever. Man ska respektera barn- och utbildningsnämndens beslut. Det framkom tydligt i medborgardialogerna. Vårdnadshavarna vill behålla den nuvarande skostrukturen och inte ha en storskola.
C har även tidigare i debatten om Luleås framtida skolstruktur tagit ställning mot större och färre skolenheter, främst för att det frångår närhetsprincipen.
– Vi vill ha lagom stora skolor som finns nära eleverna. Vi ska inte ha storskolor, säger Carola Lidén (C).
Ärendet rörande nya Hertsöskolan behandlas i kommunfullmäktige den 24 april.