" Det stora problemet är att vi har företag som tror att vi inte bryr oss om dem, att vi inte försöker hjälpa dem med att lyckas. Både politiken och tjänstepersoner upplevs ha dålig attityd till näringslivet och detta behöver vi ändra på", sähet kommunalråd Carina Sammeli (S).
Mitt i industriboom och förväntad tillväxt fortsätter kräftgången för Luleå i näringslivsrankningen. Residensstaden tappar ytterligare tre placeringar och ligger nu på plats 270 – således bland de 20 sämsta kommunerna i hela landet.
– Det här duger inte. Men jag är inte jätteförvånad, säger Carina Sammeli (S).
Kommunalrådet menar att det externa relationen till företagarna har blivit lidande av flera anledningar det senaste året.
Förra höstens val innebar en ny maktkoalition (S+V+MP) men också stora omorganisationer inom kommunen, som nu innebär att Luleå Business Region avvecklas och stadsbyggnadsförvaltningen förlorar planuppdraget som hamnar direkt under kommunstyrelseförvaltningen.
Och dessa förändringar syftar till att förbättra företagsklimatet, menar Sammeli som paradoxalt nog gladdes häromveckan åt att Luleå ansågs vara den fjärde effektivaste kommunen i plan- och bygglovsprocesser.i en annan rankning.
– Bygglovsprocesserna och servicen är just såna saker som vi fokuserar mycket på nu, liksom kompetensförsörjningen. Men näringslivet har inte upplevt dessa effekter ännu.
– De som har kommit fram till planprocesserna är nöjda. Samtidigt har många andra sorterats bort och inte blivit en del i planuppdragen, och de är inte lika glada, medan vi i kommunen har vänt oss mer ”inåt” i omorganisationen.
Luleå hamnar på plats 270 av landets kommuner i Svenskt näringslivs årliga rankning av företagsklimatet. Raset inleddes 2019, samma år som Niklas Nordström (S) avgick som kommunalråd.
Allra sämst i näringslivsrankningen är Luleå mycket riktigt i kategorier som Kommunens information till företagen (280), Kommunala tjänstemäns attityder till företagande (278) och Dialog mellan företag och kommunens beslutsfattare (278).
– Det stora problemet är att vi har företag som tror att vi inte bryr oss om dem, att vi inte försöker hjälpa dem med att lyckas. Både politiken och tjänstepersoner upplevs ha dålig attityd till näringslivet och detta behöver vi ändra på. Tyvärr har vi inte kommit nog långt ännu.
Och missnöjet varierar inom branscherna i Luleå.
– It-företagen är extremt nöjda medan byggbranschen inte är det. Det är en bransch som har mycket med kommunen att göra, oavsett om det handlar bygglov eller upphandlingar och andra byggfrågor. Men även handlarna har synpunkter kring centrumutveckling och annat.
Samtidigt har lokala småföretagare upplevt att Luleå Business Region har glömt bort dem till förmån för de nya, större industrietableringarna. Näringslivsfrågorna har hanterats i form av ett förvirrat dubbelkommando, menar många.
– Företagare har undrat om de verkligen har träffat kommunen när de har träffat LBR. Vi har haft en inbyggd struktur när det har varit svårt veta det. Därför behöver vi växla upp vårt näringslivsarbete nu och vara tydligare som avsändare.
Åren efter Niklas Nordströms (S) avgång präglades av interna S_stormar och uppslitande debatter om skolfrågan och Luleboaffären, vilket Carina Sammeli tor kan ha påverkat företagsklimatet negativt.
Luleås placeringar i rankningen var betydligt högre fram till 2018, när kommunen låg stadigt i de övre toppskikten.
Därefter kom raset, vilket sammanföll med Niklas Nordströms (S) avgång som kommunalråd och alla interna stormar inom S.
– Luleå blev en rädd kommun med alla skandaler och stormar, debatter om skolan och utförsäljning av Lulebo. Kommunen fick mycket kritik – och en rädd organisation är svår för företagarna att samarbeta med.
Saknar Luleås företagare Niklas Nordström?
– Mycket möjligt.
Men företagsmissnöjet kan också delvis handla om genus, då Nordström efterträddes av först Lenita Ericson och numera Carina Sammeli.
– Det tror jag. Jag är nidbilden av en byråkratpolitiker som aldrig har funnits i näringslivet. Klart man möter såna attityder också, säger Carina Sammeli (S).