Kvällsjouren vid Stadsvikens hälsocentral stängdes 2018. Den var ett alternativ till akuten i Sunderbyn.
Akuten på Sunderby sjukhus har under lång tid haft en pressad arbetsmiljö. Flödet av patienter är stort och många kan inte slussas vidare till andra avdelningar eftersom det råder brist på vårdplatser.
NSD har berättat om larmet om patientskador, som uppstår i stort sett varje dag. Facken Vårdförbundet och Kommunal har lämnat in en så kallad 66A-anmälan, där man påtalar att arbetsmiljön är så pressad att personalen befinner sig vid bristningsgränsen.
– Jag är oerhört bekymrad över att så många får vänta så länge innan de får en vårdplats. Jag förstår också fackets frustration, när de ser att det inte blir någon skillnad i arbetsmiljön för deras medarbetare, säger Anders Öberg.
2018 stängdes den kvällsjour som fanns på Stadsvikens hälsocentral i Luleå. Skälen var två:
- Att sjuksköterskorna vid 1177, som tidigare medverkat i bemanningen, blev en egen organisation.
- Bristen på primärvårdsläkare. Ledningen ansåg att resurserna bäst användes genom att läkarna bemannade hälsocentraler på dagtid.
Facket sågade beslutet och befarade att pressen på akuten i Sunderbyn skulle öka. Men Anders Öberg anser inte att stängningen av jouren är boven i dramat.
– Det var relativt få som använde jouren. De flesta åkte ändå till Sunderbyn. Vår bedömning är att trycket inte ökat så mycket mer, säger han.
"Vår uppfattning är att trycket på akuten i Sunderbyn skulle minska med 30-40 procent med lättakuter", säger Linda Frohm (M).
Det tidigare styret i Region Norrbotten, alliansen mellan Sjukvårdspartiet, Moderaterna och Centern, drev under förra mandatperioden ett ärende för att skapa lättakuter i Luleå och Boden. Tanken var att dessa skulle minska patientflödet till akuten i Sunderbyn.
Lättakuterna skulle etableras vid en befintlig hälsocentral i Luleå respektive Boden med centralt läge och ha öppet kvällstid mellan 17 och 22 alla dagar i veckan.
Lättakuterna hann aldrig införas innan det blev regimskifte och arbetet begravdes. Men den nuvarande oppositionen driver fortfarande frågan.
– En del i problemet är att primärvården inte upplevs som tillgänglig. Lättakuter är en satsning som skulle öka tillgängligheten. Vår uppfattning är att trycket på akuten skulle minska med 30-40 procent med lättakuter, säger Linda Frohm (M), oppositionsråd.
Anders Öberg tror inte på lättakuter som en lösning på krisen i Sunderbyn.
Det håller inte Anders Öberg med om.
– Problemet är bristen på primärvårdsläkare. Det löser vi inte genom att skapa fler dörrar som patienterna kan gå in genom eftersom ingen med kompetens kan möta dem på insidan.
Linda Frohm köper inte argumentet.
– Det är klart att man inte lyckas etablera lättakuter när man redan i förväg bestämt sig för att det inte finns allmänläkare. Sanningen är ju att regionen lyckats anställa ett flertal läkare den senaste tiden. Sedan behöver man titta på arbetssätt och professioner samtidigt. Min uppfattning är att lättakuter även minskar belastningen i primärvården, säger hon.
Anders Öberg sätter i stället sin tilltro till en särskild projektgrupp, som efter årsskiftet inlett ett uppdrag att minska patientflödet till akuten.
Bristen på vårdplatser gör att patienter blir kvar på akuten.
Ett konkret förslag är att skapa mobila vårdteam som möter äldre patienter i deras boende, ger dem nödvändig vård på kvällstid och i de fall där det lämpar sig hjälper dem att få träffa en läkare på dagtid. Försöket är igång i östra Norrbotten.
– Vi följer det med intresse. Många av de som kommer till akuten är sköra äldre. Om vi kan möta dem där de bor i stället är det en stor vinst. Blir de liggande på akuten skapar vi ett ännu större vårdbehov.
Hur löser ni problemet med kompetensbristen?
– Det pågår ett rekryteringsarbete som vi ser ger resultat, där vi minskar på hyrberoende och får mer egen personal.
Det här har ju pågått länge. Vad talar för att ni ska få ordning på det den här gången?
– Att vi hittar sätt att jobba bättre tillsammans. Det går inte att fortsätta som vi gjort, vi måste jobba på ett annat sätt.
Öberg tror att nyanställningar det senaste året av ett 80-tal sjuksköterskor och lika många undersköterskor i förlängningen kan komma att förändra situationen på akutmottagningen.
– De är väldigt avgörande för att vi ska tillgängliggöra fler vårdplatser, säger han.
Men hur kommer det sig att det ser ut så här, trots dessa nyanställningar?
– Vi har samtidigt minskat vår inhyrning av medarbetare. Å andra sidan får man konstatera att man måste få vara ny på jobbet. Från politikens sida har vi sagt att vårt mål är att vi ska rekrytera fler medarbetare, som möjliggör en bättre arbetsmiljö.