American Bully är en kamphund med tveksamt rykte. Två hundar av den rasen av avlivats på beslut av länsstyrelsen de senaste fem åren i Norrbotten.
I 46 år har Kalle Alatalo arbetat som polis. Ett drygt 30-tal av dem som hundförare.
I 15 år fungerade han också som besiktningsman av problemhundar, men i somras gick förordnandet ut. Nu är polisregion nords båda besiktningsmän stationerade i Umeå.
Fram till 2018 var det polisen som hade tillsynsansvaret. Därefter tog länsstyrelsen över, vilket innebär att myndigheten beslutar om förelägganden om exempelvis munkorg eller koppel, omhändertaganden och avlivning.
Men polisen är fortfarande delaktig i utredningarna.
En ärendegång efter en hundattack kan se ut så här:
- Polisen kan göra en första bedömning av hunden. I sällsynta fall blir det fråga om akut omhändertagande.
- Länsstyrelsen tar vid och utreder.
- Om beslutet blir omhändertagande placeras hunden ofta på en hundgård och länsstyrelsen begär en mentalbesiktning av polisen.
- Polisen gör en bedömning av hunden genom att bland annat testa rädslor, kamplust och aggressioner.
– Hur tillgänglig är hunden? Går den att hantera? Är den arg och bitsk utan anledning? Utifrån det gör vi vår bedömning. I de flesta fall följer länsstyrelsen våra anvisningar. Om vi rekommenderar avlivning och länsstyrelsen därefter tar ett annat beslut så måste de kunna motivera det. Här tycker jag att återkopplingen blivit mycket bättre de senaste åren, säger Kalle Alatalo.
Besiktningsprotokoll. Polisen gör en grundlig undersökning när en hund varit inblandad i en allvarlig incident och omhändertagits.
Är jobbet svårt?
– Nej, enligt de kriterier vi följer så ser vi snabbt om det är en farlig hund. Ofta finns det rädslor hos hunden med i bilden. Vi testar att skrämma hunden, och att återskapa situationen som varit. Min åsikt är att många kamphundar är sociala och trevliga. Ibland har de ingen kamplust alls i sig, utan den måste triggas fram.
I vår granskning hittar vi flera fall där länsstyrelsen dels inte beslutat om omhändertagande trots ett flertal allvarliga incidenter, och dels beslutat om försäljning eller överlåtande av hundar som utretts efter bitincidenter mot människor.
Bland annat en amstaff som vid fyra olika tillfällen oprovocerat bet personer i Boden.
Ett annat fall: En kvinna i Luleå som ägde kamphundar hade ett 20-tal anmälningar på sig och struntade fullständigt i beslut om att hålla hundarna kopplade. Ett omhändertagande dröjde flera år.
Kriminalsökhunden Ixtra är Kalle Alatalos trogne följeslagare i tjänsten.
Länsstyrelsen uppger att den är styrd av lagstiftningen när det gäller de krav som ställs för att göra omhändertagande, samt att den i stort sett alltid följer polisens rekommendationer när ett omhändertagande gjorts.
– Jag brukar säga att en hund som bitit en människa, där måste man vara oerhört restriktiv. En hund som oprovocerat attackerat en människa har i min värld spelat bort sina kort. Man ska inte döma någon på förhand men generellt rekommenderar jag avlivning, säger Kalle Alatalo.
Även om bakgrunden och vilka förelägganden hunden är belagd med anges i annonsen kan det vara problematiskt att omplacera den, anser Alatalo.
– Om det är en bra ägare kan det fungera. Men det gäller att hitta de ägarna. Man tar på sig ett stort ansvar.
Att omplacera en hund som bitit utan förvarning kan vara problematiskt även om man tror sig hittat en lämplig ägare. "Man tar på sig ett stort ansvar", säger Kalle Alatalo.
När Statskontoret på uppdrag av regeringen nyligen presenterade en utredning av myndigheternas tillsynsarbete mot farliga hundar framkom en hel del kritik.
– Ett av förslagen som lyftes tror jag mycket på, att skapa ett register där alla hundärenden kan samköras och samlas. Det skulle underlätta arbetet, säger Kalle Alatalo.