I många fall av mäns våld mot kvinnor, som till övervägande del sker i relationer, saknas viktig stödbevisning i form av vittnen eftersom brotten ofta sker bakom fyra väggar. Det förklarar Emma Lundkvist, gruppchef vid polisen.
Det har gått lite drygt två veckor sedan våldsspiralen tog fart med början i Luleå. En kvinna i 40-årsåldern attackeras av sin sambo som har beväpnat sig med kniv. Kvinnan blir svårt skadad och gärningen rubriceras i dag som försök till mord.
Senare denna måndag angriper en man 65-årsåldern en närstående kvinna beväpnad med en hammare, och med ett liknande resultat – en svårt skadad kvinna.
Mindre än ett dygn senare tar våldet fart igen. Då är platsen en lägenhet i Boden och en man som angriper sin sambo.
Det här är en beskrivning av vardagen i Norrbotten i dag.
Det här är också den bild som Emma Lundkvist, som leder en grupp med utredare i Luleå, har av verkligheten: Inflödet av ärenden till polisen är konstant.
– Det är grova brott vi pratar om, det glömmer man ofta bort. Man tänker grova våldsbrott eller gängkriminalitet. Men det här är grova brott som sker på en plats där man ska vara som allra tryggast, säger Emma Lundkvist.
Statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, pekar också i samma riktning. I misshandelsfall med kvinnor äldre än 18 år som offer är 81 procent av gärningsmännen bekanta med offret.
I nästan samtliga fall är det en man som lever eller har levt i en relation med den utsatta kvinnan.
Med män som offer är den siffran 43 procent.
Totalt rör det sig om 24 627 stycken anmälningar om misshandel mot kvinnor i denna ålderskategori under 2023 i Sverige.
Vid sidan av misshandelsfallen inkommer ett stort antal anmälningar om olaga hot, olaga förföljelse, kvinnofridskränkning och mordförsök in till polisen.
Under de senaste åren har antalet anmälda fall i Norrbotten, där män ger sig på närstående kvinnor, legat på lite drygt 1 200 stycken.
Ingen ort i Norrbotten sticker ut. Inte heller någon typ av människor.
Mäns våld mot kvinnor förekommer överallt i samhället, menar Emma Lundkvist.
Många gånger rör det sig om komplicerade ärenden.
– Det man kan säga om den här typen av ärenden, som oftast sker inom hemmets fyra väggar, är att stödbevisning saknas. Det saknas ofta vittnen, så man måste hitta annan typ av bevisning.
Precis som i andra brottstyper gäller det att säkra bevisning tidigt och prata med så många personer som är möjligt, förklarar Emma Lundkvist.
Det kan även handla om att få in uppgifter om ett ljud av något slag. Eller en tidpunkt som styrker en berättelse.
– Det kan bli helt avgörande, konstaterar hon.
Det finns ett stort mörkertal gällande mäns våld mot kvinnor. Trots det fortsätter ärenden strömma in till polisen.
Positionering och genomsökning av telefoner är viktiga utredningsåtgärder i dessa ärenden, men även ren förhörsteknik.
– Våra utredare är specialister på just relationsbrott, till exempel att hålla barnförhör.
Våld innanför hemmets väggar får många gånger förödande konsekvenser, ofta med barnen som största offer, konstaterar hon. Barn som sedan får en skev bild av relationer, vilket kan föda ny problematik.
Emma Lundkvist uppmanar grannar till utsatta, släktingar eller andra vittnen att kliva fram. Det finns ingenting som är för stort eller för litet att berätta kopplat till dessa ärenden.
Det är uppgifter som kan bli en avgörande pusselbit i en utredning.
– Det är jätteviktigt. Våga tipsa om man har sett eller hört någonting. Våga reagera, våga stå kvar hos den brottsutsatta. Våga ifrågasätta män i din närhet som har ett våldsamt och kontrollerande beteende.
Det här är den första delen i en artikelserie. I nästa del får vi möta en kvinna som har utsatts för våld i en nära relation.