Styrande S och i viss mån även M vill inte i förväg uppge hur de förhåller sig till valresultatet i folkomröstningen om skolan.
Men den borgerliga oppositionen Samverkan Luleå – L, C, KD och SJVP – slår redan i sitt budgetförslag för 2021–2023 fast att de tänker följa utgången.
– S och M vill ”vänta och se”. Inte ärligt, säger Thomas Söderström, gruppledare för L och ledamot i barn- och utbildningsnämnden.
Samtidigt är han fullt medveten om att folkomröstningens legitimitet beror på valdeltagande och tydlighet i resultatet.
– Jag hoppas på en explosion av medborgare som röstar, kanske 50 procent. Når vi de nivåerna får vi vara nöjda.
Ändå uttrycker sig liberalen vagt gällande ett minimum i valdeltagandet.
– Vi går inte in på det. Skulle vi som politiker i förväg säga att vi inte respekterar medborgarnas röst, utifrån en nedre gräns, då kommer färre att rösta.
Sett till tidigare kommunala folkomröstningar om skolan har få nått över 50-procentigt valdeltagande och andelen som röstar är generellt högre på mindre orter, där folkinitiativen enklare kan mobilisera en bredare allmänhet.
Men Arne Nykänen (C), ledamot i bun, är optimistisk.
– Folkomröstningen här handlar inte om enstaka mindre skolor, utan vi har även högstadieskolorna. Därför berörs stadsborna också. Och det som särskiljer Luleå är att de styrande inte lägger ned skolor på grund av vikande elevunderlag, utan av ideologiska skäl för att de vill ha färre, större skolenheter.
Men han är försiktigare med att sia om hur många som går till valurnorna den 8 november.
– 30 procent är att betrakta som ett ganska högt valdeltagande.
Hur representativt blir valresultatet då?
– Valdeltagandet väger inte lika tungt när det gäller folkomröstningar i sakfrågor som skolan. De som inte röstar har ju ändå ingen åsikt.
Statsvetaren Johan Wänström, Linköpings universitet, pekar även på att oppositionella partier ofta står på folkinitiativens sida men senare – vid maktskiften – genomför skolnedläggningar i alla fall.
– Ett problem. Men jag tror på den skol- och befolkningsstruktur som Luleå har i dag, 80 procent i tätort och 20 procent på landsbygden. Skolan ska klara av det även framöver. Men även vi ser att skolor kan behöva läggas ned vid vikande elevunderlag eller svårigheter att locka lärare. Omstruktureringar sker hela tiden, säger Söderström.
Tidigare folkomröstningar visar att styrande politiker ändå inte följer valresultaten. Kommentar?
– Nedslående, men de partier som går emot valresultatet i Luleå kommer straffas i kommande allmänna val, säger Nykänen.