Folkomröstningen om skolstrukturen den 8 november är enbart rådgivande men ändå undrar många hur den styrande majoriteten S och M förhåller sig till valresultatet?
Förra kommunalrådet Lenita Ericson (S) avstod från att precisera partiets hållning men avgörande är hur stort valdeltagandet blir – och hur tydligt valresultatet väger över till det ena eller andra alternativets fördel.
Av rapporten ”Det förstärkta folkinitiativet” av Sveriges kommuner och landsting (nuvarande SKR) från 2015 framgår att det genomsnittliga valdeltagandet vid olika folkomröstningstillfällen i Sverige 2011-2014 låg kring 39 procent.
Detta gällde fristående folkomröstningar i mellanvalsperioder, som även den i Luleå är.
Folkomröstningar som däremot hålls i samband med allmänna val har högre valdeltagande, cirka 69 procent.
Fredrik Hansson, tillförordnad ordförande i kommunstyrelsen och nuvarande kommunalråd, är försiktig med att kommentera frågan men tror att siffran vid folkomröstningen i Luleå håller sig kring förstnämnda rikssnitt.
– Spannet blir kring 20-30 procent, om jag skulle gissa.
Vilken hänsyn tar ni till valresultatet då, förutsatt att det tydligt väger över till det ena alternativets fördel?
– Jag vill inte föregripa resultatet, inte heller spekulera kring hur vi förhåller oss till det. Men självklart får valresultatet större legitimitet, ju fler som har röstat.
Räcker 20-30 procent för att ge legitimitet?
– Inte enkelt att svara på. Vi i partiet måste resonera kring hur vi ska värdera det efteråt, det är inte bara jag som bestämmer det.
Statsvetaren Simon Matti menar att ett scenario kan bli att Luleåborna tar folkomröstningen som ett tillfälle att visa missnöje med S, oavsett inställning i skolfrågan, vilket Hansson invänder mot.
– Jag hoppas att folk ser vad folkomröstningen handlar om, nämligen skolstrukturen, snarare än att de röstar med koppling till vad som hände för Lenita. Luleåborna måste ta folkomröstningen mer seriöst än så.
Även folkinitiativet menar att folkomröstningen handlar om annat än just skolfrågan, inte minst landsbygdens överlevnad.
– Där har jag också en bestämd åsikt. Det är skolfrågan vi ska rösta om. Sen är det självklart viktigt att vi ser till landsbygdens utveckling också.
Det socialdemokratiska kommunalrådet understryker att S hela tiden var emot en folkomröstning gällande skolstrukturen, samtidigt medger han att svarsalternativen inte är tillräckligt enkla eller tydliga – likaså rörande S eget Alternativ 2.
– Jag kan förstå att folk tycker det. Vi vill därför komma ut och beskriva vad en jämlik, likvärdig skola för alla innebär, och detta är egentligen alltför komplext att rösta Ja eller Nej på.
Anders Josefsson, gruppledare för M och kommunalråd i opposition:
–Blir det ett högt valdeltagande och ett tydligt resultat, då måste vi ta hand om det. Allt annat vore en förolämpning mot medborgarna.
Vad tror du om engagemanget kring folkomröstningen bland Luleåborna?
– Framtidens skola avgjordes i fullmäktige med tydlig majoritet för flera år sedan, och en del av de tagna besluten går det inte att backa från i dag. Därför förstår jag om det finns ett ointresse bland Luleåborna, säger Josefsson.