Myndigheten menar att skidspåret måste vara en anläggning i juridisk mening för att allemansrätten ska upphävas.
Naturvårdsverket skriver: "En sådan anläggning präglas av att större investeringar gjorts, exempelvis för konstsnötillverkning. Dessa anläggningar finns mest för tävlings- och träningsverksamhet. De är inte sällan inhägnade eller avspärrade områden".
När det gäller Ormberget, som är ett naturreservat, så finns flera mil av anslutningsspår, bland annat från Sinksundet och Hertsön/Lerbäcken.
När Mora kommun införde spåravgifter drevs ärendet ända till Högsta förvaltningsdomstolen. I domen från 2012 kommer domstolen fram till att beslutet inte strider mot allemansrätten. Även där handlar det om ett naturreservat.
Naturvårdsverket konstaterar dock att om konflikter uppstår mellan markägare och allmänhet är det en fråga för en allmän domstol, och någon sådan prövning är ännu inte gjord.
Läs mer: Spåravgifter införs på Ormberget
Läs mer: Så höjs fritidsavgifterna
Även kommuner som Sundsvall, Umeå, Skellefteå och Piteå har infört spåravgifter.
– Vi har ju bland annat varit i Sundsvall och tittat på hur de har löst detta. Vi har också läst domen, där Högsta förvaltningsdomstolen kommer fram till att det är rimligt att ta betalt om man lägger ned betydande arbete och kostnader, säger Patrick Zätterquist, anläggningschef vid Luleå kommun.
Att den ännu inte är prövad civilrättsligt är dock en osäkerhetsfaktor.
– Visst, det kan komma någon som vill stämma kommunen. Att det inte skett hittills i Sverige beror nog på att domen från Högsta förvaltningsdomstolen kan ses som rådgivande och förlorar man målet får man ju betala rättegångskostnaderna, säger Zätterquist.