Framtidens skola är namnet på projektet som innebar stora förändringar på skollandskapet i Luleå kommun. När förslaget kom möttes kommunen av kritik och stora protester som bara vuxit med tiden, och har följt med projektet även efter kommunfullmäktige klubbade igenom förslaget.
– Kritik i debatten har varit att processen upplevts som kort, men redan januari 2015 formulerades uppdraget och i april 2016 kom beslutet i kommunfullmäktige, säger Karina Pettersson-Hedman, skolchef i Luleå kommun.
Kommunen har beställt en SIFO-undersökning där 1000 slumpmässigt utvalda vuxna Luleåbor fått frågor om Framtidens skola för att bedöma invånarnas kunskap om projektet.
Varför gör ni den här undersökningen?
– Det bestämdes redan våren 2015 då vi gjorde en kommunikationsplan för hur vi skulle nå ut med informationen, säger Pettersson-Hedman.
Läs mer: Allt du vill veta om Framtidens skola
Resultatet i undersökningen visade att hälften av invånarna svarat att de inte kände till Framtidens skola alls, var femte hade hört talas om namnet, och att en tredjedel var insatta i ämnet.
– Det är tydligt att vi inte lyckats nå ut med informationen och måste se över hur processen gått till, säger Pettersson-Hedman.
Hon menar även att det cirkulerat en hel del "felaktiga sanningar" om varför de gör förändringen på skolorna.
– Vi gör det för att säkra kvaliteten i skolan, inte för att spara pengar eller satsa på storskolor, det blir inte större klasser och det blir inte 32-35 miljoner kronor dyrare.
Varför har ni inte nått ut med informationen?
– Jag upplever att vi mest har fått stå till svars. De som varit mot förslaget har varit en väldigt organiserad och kritisk massa, så istället för att få uttrycka vad vi vill uppnå så har vi fått försvara oss, säger Pettersson-Hedman.
Insändare: Luleåbornas vilja måste respekteras
Undersökningen visade också att 46 procent av Luleåborna sade ja till en folkomröstning och 45 procent sade nej till en sådan. Men den statistiska felmarginalen gör det omöjligt att säkert utgöra vilken av sidorna som var störst.
I frågan om vet som har störst förtroende att utveckla skolan i kommunen så svarade 71 procent att lärarna var bäst lämpade för uppdraget. Sex procent ansåg att politiska ledningen var bäst lämpad och tre procent trodde på kommunens tjänstemän.