Varför vill politikerna förändra skolstrukturen?
Det finns flera argument. Ett är att Luleå kommun har ett mål att växa med 10 000 innevånare, men de befintliga skolorna rymmer då inte de nya eleverna. I förslaget finns inte bara nedläggning av skolor utan också att nya ska byggas. Tallkronanskolan i området Kronan är klar 2017. Nya skolor planeras också till Gammelstad, Bergnäset och centrala Luleå.
Är det allt?
Nej. Man lyfter fram att läraren och dess kompetens är det viktigaste för en kvalitativ bra skola. Det argument som ledning och politiker främst hänvisar till är den kommande bristen på lärare.
Men det blir ju inte fler lärare för att man har större skolor?
Ledningens argument är att man i större skolor kan organisera undervisningen bättre. Framför allt om kommunen tvingas ha lärare som inte är behöriga, vilket man befarar. För då måste en behörig lärare vara med och planera och sätta betyg i de klasserna. En obehörig lärare får numera inte sätta betyg.
Finns det bevis på att lärarbrist kommer att drabba Luleå?
Lärarförbundet beräknar att Sverige kommer att sakna mer än 65 000 lärare till 2025, så nog blir det brist. Det går förstås inte att säga exakt hur det kommer att drabba Luleå. Kommunen har en hög andel behöriga lärare jämfört med andra kommuner. Samtidigt är det stor brist på vikarier redan nu och 30 procent av kommunens lärare går i pension fram till 2025.
Vad säger motståndarna till förslaget?
De anser inte att större skolor ger attraktivare lärartjänster och tycker att kommunen istället ska satsa på högre lärarlöner.
Vilka skolor ska läggas ner?
Kyrkbyskolan, Öhemsskolan och Mariebergsskolan i Gammelstad, Kläppenskolan i Sunderbyn, Mandaskolan och Hedskolan i Bergnäset och Svartöstadskolan.
Hur har ledningen valt dessa skolor?
Man har tittat på skolstrukturen i respektive område. Ledningen har argumenterat lite olika för områdena, men argumenten är att skolorna behöver stora renoveringar och att man av organisatoriska och resursmässiga skäl vill samla elever i större skolor.
Vilka argument har kommit mot nedläggning av skolorna?
Motståndarna till nedläggningarna har kritiserat underlaget. De anser att de ekonomiska beräkningarna inte stämmer. Bland annat att kommunen lagt på för stora summor på renoveringarna av de skolor som ska läggas ner. Det innebär att skolorna får stora hyreshöjningar, som i sin tur innebär att ekonomin för nedläggningarna ser mer positivt ut än hur det faktiskt kommer att bli, enligt motståndarna. De skolor där protesterna varit störst är Svartöstadskolan, Kyrkbyskolan och Kläppenskolan.
Det har handlat mycket om köken?
Ja. Exempelvis visar kommunens beräkning av renovering av Kyrkbyskolans kök en kostnad på 9 miljoner kronor. Det, tillsammans med övrig beräknad renovering, uppgår till 21 miljoner kronor. Samma beräkningar ger skolan ökad hyreskostnad på 250 procent.
Håller motståndarnas argumentation kring ekonomin?
Svårt att säga. NSD gjorde en genomgång av siffrorna och stadsbyggnadsförvaltningen fick förklara hur de räknat. De säger att siffrorna bygger på uppskattningar byggda på tidigare renoveringar och att de stämmer. Det man kan säga är att om förslaget genomförs får vi aldrig något facit. Renoveringarna av nedlagda skolor kommer ju aldrig att göras.
Något mer?
Många kritiker vill ha kvar små skolor för att det ska finnas alternativ till större enheter. Vissa lyfter fram att det finns forskning som visar att små skolor är bättre än stora skolor.
Är det så?
I Sverige finns inte forskning alls kring kvaliteten om man jämför stora eller små skolor. Forskning från USA visar att mindre skolor visar på bättre resultat för elever med särskilda behov.
Men då finns ju i alla fall utländsk forskning som visar fördelar med små skolor?
Ja. Men i USA är skolorna generellt större och som en liten skola definieras en som har 200, upp till 300 elever.
Läggs skolorna ner på grund av att de är små?
Ett argument är att det blir svårare att klara lärarbehörigheten på skolor med få elever. Skolan får pengar till lärare utifrån hur många elever som går där.
Försvinner alla små skolor?
Klöverträskskolan och Vitåskolan är kommunens minsta med 45 respektive 51 elever. Om Kyrkbyskolan, med 65 elever och Svartöstadskolan, 81 elever, läggs ner kommer kommunens minsta skolor vara byskolor.
Bortsett byskolorna, vilken blir Luleås minsta skola?
Det blir Munkebergsskolan med drygt 100 elever.
Vilken är Luleås största skola?
Det beror på hur man ser det. Furuparksskolan har 472 elever och har räknats som det. Men om man ser på antal elever i samma skolbyggnad är det Nya läroverket och Montessoriskolan i gamla Midskogsskolan som är störst med närmare 700 elever. De nya som byggs ska rymma mellan 500 och 700 elever.
Nedläggning av Vitåskolan och Klöverträskskolan fanns med i förslaget från början. Varför togs det bort?
Socialdemokraterna gick tidigt ut och sa att de inte ska läggas ner. Argumentet att samla resurserna gäller inte på landsbygden, enligt (S). Där ska eleverna inte behöva åka så långt till skolan.
Förslaget gäller bara lågstadiet och mellanstadiet. Varför det?
I första förslaget skulle Hertsöskolans högstadieelever gå på Örnässkolan och Kråkbergsskolans högstadieelever skulle gå på Stadsöskolan. Men den delen fick tidigt kritik från Socialdemokrater. Bland annat Jan-Ivar Johansson ordförande i Sunderby S-föreningen och socialdemokraten Gustav Uusihannu, Hertsön. Socialdemokraterna i barn- och utbildningsnämnden gick i december ut med att de delarna togs bort ur förslaget.
Vad var argumenten?
För Hertsön/Örnäset var det att man uppmärksammats på nya planerade bostäder i Hertsön. För Sunderbyn sade företrädarna att det hade kommit nya förslag.
Vad tycker de andra partierna om Framtidens skola?
Alla oppositionspartier utom Moderaterna är emot nedläggningarna av Svartöstadskolan, Kyrkbyskolan och Kläppenskolan. Nedläggningarna av Öhemsskolan och Mariebergsskolan i Gammelstad, och Mandaskolan och Hedskolan i Bergnäset har partierna inte motsatt sig. Moderaterna, stödjer det förlag som nu ligger. Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har krävt en skolkommission.