"Malmportens projektering var i sitt slutskede när den gröna omställningen kom. I och med industriboomen vändes hela spelplanen upp och ned", säger Anders Dahl, Luleå hamns vd.
Redan 2013 påbörjades projekteringen av Malmporten, Sveriges största muddringsprojekt i modern tid. Hamnen i Luleå ska fördjupas för att kunna ta emot större fartyg och farlederna ska breddas, samtidigt som en ny djuphamn anläggs, Skvampens djuphamn, med närmare 17 meters djup vid kaj.
Men nu hotas tidsplanen för hela projektet, där muddring är planerad att ske åren 2024-2027.
– Vi börjar komma till en återvändsgränd när alla beslut ska vara tagna. En kamp mot klockan, säger Anders Dahl, vd för Luleå hamn.
Enligt den ursprungliga planen skulle upphandlingarna för muddringsarbetena inledas efter årsskiftet men Malmporten riskerar i stället att försenas med minst ett år.
Orsaken är främst att Luleå hamn behöver en helt ny, dubbelt så lång kajlösning på 1 068 meter, jämfört med nuvarande två kajlägen på 280 meter vardera, för att klara all framtida godshantering. Kommunen ska därmed gå i borgen med som högst 2,6 miljarder kronor för projektet, 0,9 miljarder kronor mer än tidigare.
– Vi har tvingats rita om allting på rekordtid. Egentligen en helt heroisk insats av alla om vi nu lyckas gå i mål.
Anders Dahl beskriver hur alla parallella industriprojekt på Svartön framöver ställer Malmporten inför enorma prövningar – LKAB:s nya industripark Reemap, SSAB:s "stål utan kol"-omställning, gödselfabriken Fertiberia och H2 Green Steels gröna stålleveranser från Boden.
– Malmportens projektering var i sitt slutskede när den gröna omställningen kom. I och med "industriboomen" vändes hela spelplanen upp och ned. Plötsligt kom ”hela världen” på att vi ska sluta med järnpellets och i stället satsa på järnsvamp, fossilfritt stål och Reemaps sällsynta jordartsmetaller med mera. Det handlar om nya godsslag som inte har hanterats tidigare av vare sig aktörerna själva eller Luleå hamn.
"Malmporten är redan långt gånget medan de andra projekten är i ett väldigt tidigt idéstadium ännu. Jättemånga intressen som ska sammanflätas på kort tid. När pusslet då ska läggas, så rimmar inte allting riktigt", säger Linda Wikman, projektledare för Malmporten.
Linda Wikman, projektledare för Luleå hamn i Malmporten, håller med.
– Utmaningen är att alla projekt ligger i olika skeden. Malmporten är redan långt gånget medan de andra projekten är i ett väldigt tidigt idéstadium ännu. Jättemånga intressen som ska sammanflätas på kort tid. När pusslet då ska läggas, så rimmar inte allting riktigt.
Inte minst LKAB har höga anspråk på den nya kajlösningen. LKAB fick sin markanvisning för Reemap-projektet i maj 2022 – omfattande totalt 120 hektar – där också ett köp av nuvarande Kaj 1 ingick och det var mot den bakgrunden som förre hamn-vd:n Henrik Vuorinen valde att lämna sitt uppdrag i början av 2022.
Och enligt tidningen Dagens industri är det den affären som fortsätter sätta käppar i hjulen för Malmporten-projektet. ”....en eventuell försäljning av kaj 1 till LKAB (är) en omständighet som riskerar att försena entreprenadens upphandling och projektets genomförande”, stod i ett protokoll som Di tog del av.
Men Anders Dahl vill inte kritisera gruvjätten.
– Det är att förenkla saker. LKAB är en del i allt detta och vi måste hitta lösningar som gör att de får en tillräckligt stor kaj för att hantera sina volymer. Men det är inte bara LKAB:s behov som har förändrats. De ska skeppa ut sin järnsvamp och sina Reemap-produkter samtidigt som vi har stålverk som tar in skrot och skeppar ut "coils" och andra stålprodukter.
Hur skulle du beskriva dialogen med LKAB?
– Den har varit fruktsam. De har suttit med i den gemensamma projekteringsgruppen och det har förts möten även på högre nivåer. Men det här är oerhört komplext. LKAB har sitt specifika utskeppningsbehov och det måste vi tillse. Det här är nytt för dem också.
Därför vill han inte anklaga någon enskild utomstående part för den uppkomna situationen.
– Lätt att köra en ”blamegame” nu. Inte minst vi inom Luleå hamn behöver rannsaka oss själva också. Vi hade kunnat göra tusen saker bättre tidigare.
Projekt Malmporten med en 1068 meter lång kaj, rödmarkerad. Nuvarande vattenbassängen Skvampen kommer att fyllas igen med muddermassor.
På tisdag har styrgruppen för Malmporten, där Sjöfartsverket, Trafikverket och kommunen har representanter utöver Luleå hamn, möte för att i elfte timmen gå igenom förutsättningarna innan ett upphandlingsförfarande kan inledas efter årsskiftet.
Det nuvarande miljötillståndet för muddringarna sträcker sig fram till 2028 och en försening på minst ett år kan få svåra konsekvenser.
– i så fall tvingas vi begära uppskov och då blir det även en helt ny miljöprövning, det finns alltid risker med det. Dessutom har alla aktörer på Svartön väldigt aggressiva tidsplaner, och Malmporten behöver bli färdig för att allt annat ska funka, säger Anders Dahl.
– Över 20 miljoner kubikmeter muddermassor ska hanteras och en försening kan innebära helt ändrade villkor. Då kan vi tvingas göra kraftiga omtag och omarbeta framtaget underlag, för utan miljödom kan vi inte starta upphandlingarna, säger Linda Wikman.
Skulle Luleå hamn behöva tillskjutna medel från huvudmannen kommunen, så ni kan anställa fler som jobbar med de här frågorna?
– Det kommer vi behöva men just nu har vi inte tid att tänka på det. Missförstå mig rätt men ”när båten läcker, då är det bara att ösa på”, säger Anders Dahl.
Samtidigt är han försiktigt optimistisk.
– Nu måste säcken knytas ihop. Jag upplever inte att det är några låsningar mellan aktörerna men därmed inte sagt att det finns utmaningar. Vi måste hitta en väg framåt men det här är outforskad mark för alla parter.