Den 25 september klubbar barn- och utbildningsnämnden hårda besparingar inom Kulturskolans verksamhet. I dag har skolan 25 miljoner kronor i årlig budget men enligt det S- och M-stödda förslaget ska avsiktsförklaringen skrotas och budgeten minskas med fem miljoner kronor från årsskiftet, motsvarande 10 tjänster.
Läs mer: Kulturskolan tvingas spara – tio tjänster bort
Marianne Eriksson, musiklärare och styrelseledamot i Lärarförbundet, säger att de totalt 43 i personalen har förstått att något var på gång ända sedan organisationen förändrades vid årskiftet, då Kulturskolan införlivades i skolförvaltningens så kallade Resurscentrum.
– Vid terminsstart redogjorde enhetschefen för sitt uppdrag och tidsplanen. Ingen var glad över de beskeden, alla är jätteoroliga över hur det kommer att bli nu.
Det är ännu osäkert exakt hur Kulturskolan påverkas av nedskärningen, i väntan på att förslaget klubbas av barn- och utbildningsnämnden, men Marianne Eriksson är övertygad om att det får negativa konsekvenser.
– Risken är att det blir mindre estetisk verksamhet och olika kulturella uttryck för barnen i kommunen, inte bara i den frivilliga, individuella undervisningen utan också i alla våra andra projekt.
Marianne Eriksson berättar om en mängd kultursatsningar som är införlivade i den ordinarie undervisningen och som nu är i farozonen.
– Som exempel brukar jag och en kollega besöka högstadieklasser i ämnet akustik på fysiklektionerna. Då kan vi konkret, med hjälp av instrumenten, visa på det som de läser om i böckerna, säger hon och fortsätter:
– 43 lärare kan göra fler såna projekt än 33. Enkel matematik. Alla på Kulturskolan gör redan i dag allt för att så många elever som möjligt ska få delta, men nu blir det mycket svårare.
Det är inte så att intresset för musik, bild och drama minskar bland Luleås unga?– Nej, inga av oss lärare har problem med att fylla våra scheman. Vi skulle kunna vara dubbelt så många men ändå inte räcka till.
Skolchef Maarit Enbuske uppger att besparingarna kan lösas genom en mer effektiv organisation, bland annat genom större klasser.
– Jag är nyfiken på hur Enbuske tänker sig det. Har du ett piano ryms det maximalt två elever runt det. Med fler elever bli det ingen kvalitet i undervisningen, säger Marianne Eriksson.
Kulturskolan saknar redan i dag egna klassrum på flera skolor, och hänvisas i stället till mindre utrymmen.
– Med de begränsade ytorna kan man inte ha hur stora grupper som helst. Då skulle vi bara snubbla över varandra.
Hon är allvarligt bekymrad kring Kulturskolans framtid.
– Med så här drastiska besparingar kommer elever tvingas sluta för att vi inte hinner ta hand om dem.
I sammanhanget kan nämnas att Lärarförbundets enkät bland lärare på landets musik- och kulturskolor (2016) visade att arbetsmiljön var mycket dålig och att hälften ville byta jobb.
Marianne Eriksson vill poängtera att situationen har varit bättre i Luleå.
– Vi har en populär arbetsplats, många stannar till pensionering. Men det här kommer innebära ökad arbetsbelastning och stress.
Medelåldern bland de anställda är relativt hög, och skolchef Maarit Enbuske hoppas nu kunna lösa merparten av de slopade tjänsterna med naturliga pensionsavgångar.
Marianne Eriksson tror att detta slår extra hårt mot vissa estetiska ämnen.
– I såna fall har vi inga drama- eller bildlärare kvar på några års sikt, för flera av dem går snart i pension.
Den rådande avsiktsförklaringen – som har fredat budgeten för Kulturskolan – upphör att gälla från den 1 januari 2020.
Följden, menar Marianne Eriksson, blir att tanken om en skola för alla barn, oavsett ekonomisk bakgrund, går förlorad.
– Avsiktsförklaringen har inneburit en ambitionsnivå som har varit unik. Nationellt når Kulturskolan medelklassens barn, med föräldrar med högre eftergymnasial utbildning. Vi är mer uppsökande, träffar hela klasser, så att alla får möjlighet att spela med mera. Men det kommer inte att gå i samma utsträckning längre, ambitionsnivån blir svårare att upprätthålla.
I horisonten hotas återväxten för hela Luleås kulturliv.
– Med färre lärare, blir det färre barn som får uppleva, säg, en orkester. Då förlorar de grunden att stå på för att senare i livet spela i Luleå symfoniorkester, Hemvärnets musikkår eller Luleå storband. Samma sak med rockbanden, Svartöns Blues, dansen och bildkonsten, säger Marianne Eriksson.
Fotnot: Vi har utan framgång sökt Resurscentrums enhetchef Monica Karsbrink Lövbom. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar om Kulturskolans framtid den 11 september.