I stället har en inspirationsmeny införts. Den kan skolköken välja att följa rakt av eller plocka, som namnet lyder, inspiration ifrån. De har också möjlighet att frångå den helt och utforma sin egna meny och sedan marknadsföra den till barn, elever och vårdnadshavare i samråd med den pedagogiska verksamheten.
Det nya arbetssättet har nu varit i gång i cirka tre månader. Trots att kommunen ännu inte genomfört någon utvärdering, på grund av att det inte pågått så lång tid, har de redan sett ett positivt resultat.
– Det har gjort att det är fler elever som äter maten, de tycker att det har hänt mycket med skolmaten. Vi har fått mycket positiv feedback både från elever själva men även från vårdnadshavare, att det har blivit en förbättring. Det är jätteroligt för våra kockar och alla som jobbar i köken att höra, de gör ett fantastiskt jobb, säger Anna Karlsson, enhetschef på resurscentrum måltider i Luleå kommun.
Feedbacken har kommit via mejl och telefon, samt att elever själva uttryckt till köket vad de tycker om maten.
– Det är mer att de har tagit sig tid att verkligen höra av sig till oss, då förstår man också att man är väldigt nöjd när man gör det.
Samtidigt säger Karlsson att det fortfarande finns utmaningar vad gäller skolmaten. Dels på grund av inflationen men hon menar också att det behöver ske en normförflyttning i länet.
– Det är en kultur i Norrbotten, man är van att äta kött, potatis, korv och så. Ska vi få en normförflyttning, ökad kunskap, främjande hälsa och bidra positivt till vår planet behöver vi alla hjälpas åt att förmedla forskningsbaserad kunskap som personal och vuxna förebilder. Då kommer vi även gå hand i hand med den gröna omställningen som sker här uppe i norr.
Enligt henne innefattar detta att maten ska vara näringsriktig och att skolköken bland annat ska använda produkter med lågt klimatavtryck, som mindre nötkött och mer kyckling och vilt, samt mer baljväxter.
Ann-Louise Isaksson Aspenfjäll har arbetat i köket på Ersnässkolan i Luleå sedan 2015 – hon säger att förändringen har påverkat arbetet i köket jättemycket.
– Framför allt att vi kan laga mat som vi står för. Att inte behöva stå och göra mat som man vet att barnen inte kommer äta, utan vi kan plocka de här bitarna som vi vet går hem och barnen får vara mätta under skoldagen.
Hon fortsätter:
– Nu har vi riktlinjer vi följer i alla fall, vi ska ha fisk en gång i veckan och en dag där det är vegetariskt och minska det röda köttet. Men jag menar rött kött, hur ofta äter man det i vanliga fall? Kyckling, fläsk, fisk, det finns ju så mycket annat.
När arbetet inleddes i november gjorde hon en åtta veckors-meny, samtidigt för hon en löpande dialog med eleverna och feedbacken från dem har varit bra.
– De är jättepositiva och framför allt ser man att de kanske inte grimaserar lika mycket. Jag tycker det är skitkul, det är det här jag vill göra. Jag tycker det är jätteroligt att laga mat, men när det blir för styrt då är det inte roligt något mer, säger Ann-Louise Isaksson Aspenfjäll.
Uppföljningar av det nya arbetssättet kommer ske kontinuerligt.