Vi har tidigare uppmärksammat Äldrevårdsupproret bland undersköterskor, vårdbiträden och anhöriga som kräver ett stopp för nedskärningar och försämrade arbetsvillkor inom äldreomsorgen i Luleå.
Läs mer: Äldrevårdsupproret: "Vi har fått nog nu"
Läs mer: Upproret överraskar chefen: "Vi tar detta på allvar"
Inför måndagens demonstration hade initiativtagarna samlat ihop totalt 1 700 namnunderskrifter, som överlämnades utanför stadshuset till Fredrik Hansson (S), ordförande i socialnämnden (se annan artikel).
Uppemot 100 deltog i manifestationen, och många av åhörarna drabbades av talet som hölls av undersköterskan William Larsson, 26, anställd inom hemtjänsten på Björkskatan.
Häromåret fick hans sambo livmoderscancer, bara en månad efter att deras dotter hade kommit till världen, och tillvaron vändes upp och ned för familjen.
– Sambon mådde hemskt under cellgiftsbehandlingen, vi hade behövt hemtjänst, men jag vågade inte höra av mig till kommunen och begära hjälp under de värsta perioderna, just eftersom jag vet hur tufft det redan är för undersköterskorna.
I stället tog William hand om sambon själv – bytte kläder på henne, matade och duschade henne.
– Jag bet ihop, som så många anhöriga gör, tills det inte går längre. Anhöriga väntar tills de är helt utbrända, för att de inte litar fullt på att kommunen kan ta hand om deras älskade.
Han berättade om hur han och kollegorna i hemtjänsten känner sig otillräckliga, hur de stressiga hembesöken hos dementa åldringar förenas med stora mått av dåligt samvete.
– Man kommer hem från jobbet med en klump i magen. En del kan bränna ner huset, för att de glömmer plastföremål på spisen. Andra har så kraftiga vanföreställningar att de inte vågar vara ensamma en sekund, och hotar att ta sina liv. Vad svarar man? ”Tyvärr, jag har bara tio minuter hos dig”.
Sjukskrivningstalen är också höga hos hemtjänstpersonalen.
– Nästa varje dag är någon sjukanmäld, många bränner ut sig helt. När jag kom tillbaka från pappaledigheten hade hälften av mina arbetskamrater slutat. Sorgligt att alla kompetenta, vårdutbildade tvingas välja andra yrken på grund av taskiga villkor.
William Larsson är själv skyddsombud inom Kommunal och deltar i schemaplaneringar, arbetsmiljöarbete med mera.
– Vi har en bra enhetschef, felet sitter inte hos henne, nen det enda vi får höra är att ekonomin går back, säger William Larsson.