Norrbotten skakas fortfarande av beskedet från LKAB i oktober, när vd och koncernchef Jan Moström meddelade att malmkroppen i Kiruna inte är lika omfattande som bolaget hade trott och att det därmed inte blir någon ny huvudnivå under 1365 när den tar slut på 2030-talet.
Läs mer: Tio frågor om gruvans framtid i Kiruna
Läs mer: Här är LKAB.s kända alternativ
Läs mer: LKAB:s ödesbesked: Ingen djupare huvudnivå
I veckan publicerades en stor debattartikel i Dagens industri, skriven av gruvlobbyisten Pär Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, där han utvecklar tankegångarna kring LKAB:s problem.
Enligt Per Weihed är orsaken till det prekära läget LKAB:s vägval på 1980-talet, när det statliga gruvbolaget beslutade att lägga ned sin prospekteringsavdelning. "Ett gruvföretag som slutar prospektera säger indirekt till marknaden att nu börjar slutbrytning av malmen", konstaterar professorn och kallar det ett "historiskt felbeslut".
Han antyder också att krisen hade underlättats om LKAB var börsintroducerat, vilket hade ställt högre krav på bolaget att redovisa sina malmreserver i likhet med Boliden.
Samtidigt som Pär Weihed fäster tilltro till gruvkunskapen hos dagens LKAB-styrelse och ledning menar han att det nu krävs omfattande årliga investeringar, "300–400 miljoner kronor eller mer" som kan innebära en förnyad, intensifierad prospektering.
Professorn pekar på potentiella järnmalmfyndigheter i Norrbotten – Mertainen (i malpåse), Ekströmsberg, Tjårrojåkka med flera – men Weihed menar också att LKAB måste överväga att prospektera även efter andra metaller. "Välkänt att Norrbotten har en stor geologisk potential för basmetaller som till exempel koppar och för ädelmetaller som guld och silver", skriver han.
Pär Weihed kräver att staten löser konflikterna mellan gruvnäringen och andra intressen som rennäring och turism, men också att tillståndsprocesserna måste kortas och göras mer förutsägbara.
Han kritiserar även LKAB för att inte ha varit mer aktiva på den globala marknaden och tycker det är "anmärkningsvärt" att tidigare rekordvinster inte har återinvesterats i utökade malmreserver, genom uppköp eller samriskbolag internationellt. "Återigen kan man fundera på om detta beror på den enda aktieägarens, svenska statens, ointresse att expandera utanför Malmfälten? Finns det en oro att en expansion innebär en utflyttning?" undrar Pär Weihed.
Fotnot: Pär Weihed och LTU har nära finansiella kopplingar till gruvindustrin och LKAB. Pär Weihed sitter bland annat i styrelsen för gruvföretagen Botnia Exploration AB, som främst ägnar sig åt prospektering.