Näringsministern besökte Luleå för att samtala med finansiella aktörer inom näringslivet i norr, med anledning av regeringens budgetlöfte på 200 miljoner kronor till Norrlandsfonden.
Läs mer: Regeringen satsar på Norrlandsfonden
Läs mer: Så kan 200 miljoner bli en miljard
– Det största tillskottet sedan Anders Sundströms dagar som näringsminister på 90-talet, säger Mikael Damberg.
Han lovordar näringslivets utveckling i länet de senaste åren.
– En stark optimism, det går väldigt bra. Men detta kräver också investeringar för att hålla igång i takten.
Mikael Damberg imponeras av tillväxtbranscher som besöksnäringen.
– De står inför stora investeringar för att klara alla utländska turister. Det ställer högre krav, men kan också innebära att intäkterna och lönsamheten ökar dramatiskt.
– Också kul att höra hur startup-företagen får allt mer ”ängelkapital” (kapital från privata investerare, reds anm) i ett tidigt stadium, säger Damberg.
Norrbottens näringsliv har genomgått drastiska förändringar i skiftet från industri- till tjänstesamhälle. Frågan är hur arbetstillfällen i nya branscher ersätter gamla jobb, inte minst med den automatisering och robotisering som pågår.
– Ny teknik skapar mer jobb än de som försvinner. Jag är snarare rädd för gammal teknik, säger Mikael Damberg.
Han hänvisar till Arbetsförmedlingens prognos om att det skapas 150 000 nya jobb i år och nästa år.
Och bakom siffrorna, menar Damberg, finns den traditionella industrin som driver ekonomin framåt.
– Som näringsminister är jag skeptisk till de som tar för lätt på svensk industris betydelse. Fattar man inte att Sverige är ett modernt industriland, då förstår man inte ryggraden för svensk ekonomi.
Ryktet om industrins död är överdrivet?– Verkligen. Snarare ser vi hur industrier flyttar hem sin produktion till Sverige igen.
Samtidigt tornar flera orosmoln upp sig gällande just den tunga industrins överlevnad.
Norrbottens Media konfronterade näringsministern med tre stora ödesfrågor som avgör framtiden för länet.
1. Gruvan i Kallak.
Läs mer: "Kallak tillbaka i Moment 22"
Låst läge råder eftersom berörda myndigheter – Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet – vägrar ta beslut gällande gruvans påverkan på världsarvet Laponia.
– Myndigheterna sviker sitt uppdrag, sa landshövding Sven-Erik Österberg apropå övriga myndigheters agerande.
I somras hamnade frågan på regeringens bord.
– Vanligtvis kommer myndigheter överens. Det här är ett viktigt beslut med många intressenter och mycket som ska vägas mot varandra. Och lagstiftningen måste följas, säger Damberg.
Vilken myndighet ska yttra sig slutgiltigt gällande Laponia?– Det blir tydligt när regeringen fattar sitt beslut.
När tar regeringen beslut?– Jag ger ingen tidsplan. Vi har inget intresse av att skjuta på frågan men det ska skötas ”by the book”.
2. Dubbelspår längs Malmbanan.
Läs mer: LKAB: En stor besvikelse
Trafikverkets förslag till infrastrukturplan sågas av LKAB för att en utbyggnad av dubbelspårig malmbana inte finns med.
– Ett långsiktigt hot mot oss, säger Bo Krogvig, informationsdirektör.
Mikael Damberg, som ägarminister, tar kritiken från den statliga gruvjätten som en del i den remissrunda som pågår fram till november, innan regeringen tar beslut våren 2018.
– Otroligt viktigt att LKAB är tydliga med sina behov. Vi lyssnar noga på deras synpunkter men jag kan inte lova vad resultatet blir.
LKAB har krävt en dubbelspårig Malmbana länge.– Trafikverket måste göra sitt jobb, sina avvägningar. Vi tar inte ställning innan vi har fått in remissynpunkterna. Men oavsett vilket beslut regeringen fattar, kommer några att vara besvikna. Alla får inte allt.
3. Projekt Malmporten
Naturvårdsverkets negativa besked gällande muddringsprojektet innebär ett bakslag för miljardsatsningen Malmporten i Luleå hamn – vilket får kommunalrådet att rasa.
– Horribelt att statliga myndigheter överklagar varandras beslut, säger Niklas Nordström (S).
Näringsministern har viss sympati för partikollegan.
– Klart att jag förstår kommunalrådets frustration. Niklas Nordström vill framåt och det ska gå snabbt, han vill ha tydliga besked. Men nu har vi en lagstiftning som måste prövas och då ska myndigheterna yttra sig.
Han hänvisar åter till att miljöprövningen måste få ha sin gång.
– Jag kan inte som minister säga åt myndigheter att de inte får ha sina uppfattningar. Det vore helt fel av mig.
Många efterlyser snabbare processer?– Exakt. Det är också ett initiativ jag har tagit som kallas ”smart industri”. En av prioriteringarna i det är att korta prövningstiderna för miljötillstånd. Vi ska inte sänka miljökraven, men processerna måste bli mer förutsebara och de måste gå snabbare.