Simon Eriksson tittar på en bild över Norrbotten, som i realtid beskriver vattenstånden i de stora vattendragen. Han konstaterar att hans senaste veckor på jobbet har inneburit en hel del arbete.
– Vi har väl varit lite i ropet den senaste tiden. Det har varit en hel del klass 1-varningar, och även en del klass 2-varningar i Norrbotten i samband med vårfloden, säger Eriksson.
Hydrologi betyder läran om vattenförhållanden, och precis om det låter på namnet studerar en hydrolog vattenförhållanden i insjöar, vattendrag och vid kuster.
När NSD är i SMHI-huset har Simon Eriksson rollen som vakthavande hydrolog.
Det är en viktig befattning som har ansvar över en stor del av all infrastruktur i Sverige.
– Vi har alltid en vakthavande hydrolog som är i tjänst. Under sommaren har vi jour dygnet runt eftersom det kan komma en hel del kraftiga skyfall under den perioden, förklarar Eriksson, och fortsätter utveckla vad rollen innebär.
– Vi håller koll på det hydrologiska läget som råder i Sverige, och kontakt med de stora kraftbolagen som har vattenkraft. Vi har också kontakt med kommuner, länsstyrelser och räddningstjänster. Om något skulle ske ska vi informera allmänheten.
Det låter som det är ett rätt så tungt ansvar som vilar på era axlar?
– Så är det ju. Det kan bli väldigt kostsamt för samhället om vi inte gör vårt jobb.
När hydrologerna ska göra en prognos över vårfloden är det flera olika parametrar som ska tas med i beräkningarna.
– Nederbörd, snösmältning, temperatur. Och såklart hur mycket volym som finns magasinerad i de olika dammarna, när det gäller de reglerade älvarna.
Hur väderutvecklingen sker är också en viktig detalj, förklarar Eriksson och fortsätter:
– När det är växlande väder, alltså varmt och kallt, blir det en väldigt gynnsam vårflod. Blir det en riktig värmeknäpp i kombination med riklig nederbörd, kandet bli rejält fart på flödena.
För precis som när meteorologerna gör prognoser för land- och sjöväder använder sig hydrologerna också av beräkningsmodeller.
– Vi får data från meteorologerna och från de totalt 300 mätstationer vi har längs vattendragen. Statistiken vi använder i våra långtidsprognoser bygger på väderutvecklingen för de senaste 40 åren. Men det svåra med det här är att veta säkert hur det ser ut långt fram i tiden.
Påverkar en kraftig vårflod vattennivåerna i haven?
– Nej, inte något nämnvärt. Däremot kan vattenstånden i haven påverka flödet i älvarna. Om vattnet trycker in mot älvmynningarna kommer inte vattnet från älvarna ut. Framför allt på västkusten kan det vara en del problem med det. Ett kraftigt flöde i Göta älv i kombination med högt vatten och vågtryck i Skagerak kan ställa till stora problem.
Det som räknas som höga flöden i södra Sverige kan upplevas på ett helt annat sätt i exempelvis Norrbotten.
Det har Simon Eriksson lärt sig under sina år i tjänsten.
– Generellt sett upplevs klass 1-varningar mycket värre längre söderut än vad de gör uppe i norra Sverige. Folk i Norrbotten, tror jag, är mer vana vid att det kan bli höga flöden i samband med vårfloden.
Och just Norrbotten är ett landskap som ligger Simon Eriksson lite extra varmt om hjärtat.
Mycket tack vare att det finns många och stora älvar.
– Det är en speciell sorts hydrologi i Norrbotten. Inte minst med tanke på att det finns både stora reglerade älvar, och väldigt många stora älvar som är oreglerade. Det är häftigt, säger han och fortsätter:
– Kalixälven och Torneälven är de största vattensystemen i Europa som är oreglerade.
Simon Eriksson tar fram ett papper som visar statistik över islossningen i Torneälven.
Det är ett annat ämne som Eriksson fascineras av.
– Det är en stor grej. Vi har ju en inbördes tävling med våra kollegor i Finland. Utan att ljuga är det faktiskt vi som har bästa träffprocenten på vilken dag isen går.
Och bakom resultaten ligger mer än bara vilda gissningar.
Det är mycket statistik och vetenskap som bakas in när hydrologerna tar fram ett datum.
– Vi har en speciell beräkningsmodell för just Torneälven. Det är åtta olika parametrar man stoppar in i modellen och då får man en dag och en grad på hur svår islossningen blir. Det svåra är att pricka in datumet. För det är lite speciellt, eftersom det här fenomenet inte finns någon annanstans.
Men arbetet med att förutspå islossningen har försvårats ytterligare de senaste åren.
När man började göra officiella mätningar i början av 1700-talet var det mer regel än undantag att isen gick först kring midsommar.
2015 var datumet den 26 april, vilket är den tredje tidigaste sedan man började mäta.
– Man kan se en tydlig trend att islossningen kommer tidigare och tidigare, säger Eriksson och förklarar att även vårfloden i stort har förändrats med tiden.
– I södra Sverige blir det i princip ingen vårflod längre. I mellersta delarna av landet blir det en väldigt liten vårflod. I norra Sverige har man inte sett någon riktigt tydlig tendens, men jag skulle tro att det kan vara så att vårfloderna blir lättare. Tittar man i år har den första delen av vårfloden redan varit i Norrbotten. Men det kan komma ytterligare en. Det är fortfarande mycket snö kvar i fjällen. Enligt våra modeller är flera gånger mer än det normala. Så man kan vara glad att en stor del redan har smält. I och med att det redan har smält bort längre ner mot kusten, kan det bädda för att det inte blir en lika kraftig flod.
Läs de andra delarna i artikelserien om SMHI och väder
Del 1: Vädret – världens vanligaste samtalsämne
Del 2: Så får du veta hur vädret blir till
Del 3: Norrbotten – en tuff utmaning för meteorologerna