Här är cisternen vars rör under marken började läcka. "Ett mycket allvarligt läckage, ett av de större koncentrerade utsläppen så vitt vi kan förstå i Sverige", säger David Berggård.
För tre år sedan upptäckte LKAB att det fattades eldningsolja. Året efter, 2022, hittades olja i marken inne på LKAB:s område. Den hösten började olja sippra ut i ett dike som kallas Stålnackediket. Man hittade döda grodor.
Det skulle visa sig att 1,6 miljoner liter eldningsolja läckt ut från ett trasigt rör under en cistern.
Mängder av åtgärder sattes in för att förhindra spridning till vattnet som går ut från industriområdet. Förra sommaren tog man prover varje dag på 30 olika ställen och räknade med att sanera oljan i flera år framåt.
Nu har dock LKAB ändrat taktik i arbetet och tagit bort ett reningsverk med hög reningsgrad som man haft inhyrt. Utan att meddela tillsynsmyndigheten.
– Vi är förvånade över det. Sådant här förväntar vi oss alltid ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Men i det här fallet har det inte skett utan LKAB har ensidigt tagit bort den utan att informera oss. Det har naturligtvis väckt en hel del frågor från vår sida, om varför och skälen till det. Vi har ännu inte fått svar på alla frågor kring det, säger miljöingenjören David Berggård på länsstyrelsen.
Finns det en oro hos er?
– Ja. Vi är inte säkra på om det finns risk för spridning och om den reningsanläggning som ersatt den förra är tillräcklig. Det vet inte vi i dagsläget.
Väntar på svar. David Berggård, länsstyrelsen, undrar hur det går med oljesaneringen.
Under förra veckan gjorde länsstyrelsen ett tillsynsbesök för att se hur det ser ut på plats och få en uppfattning om förändringarna LKAB gjort.
– Vi har efter det begärt en del klargöranden från LKAB:s sida, förklaringar och beskrivningar.
Istället för att ha den förra reningsanläggningen nere vid Djuphålan där vattnet pumpas ut till Rakkurisystemet, har LKAB satt en annan reningsanläggning uppe vid diket där den mesta oljan finns.
– Vi gör fortsatt bedömningen att vi inte har någon spridning till recipient, att oljan inte lämnar industriområdet. Vi har nu jobbat med mer långsiktiga åtgärder, som vid det här Stålnackediket. Vi har grävt ur diket och gjort som en oljefälla. Med det så har vi flyttat reningsanläggningar närmare. Vi har jobbat mer med permanenta lösningar, säger Stefan Lahti, ansvarig för industriområdet på LKAB.
Stefan Lahti visade förra sommaren upp det så kallade Stålnackediket där det luktar av eldningsoljan som sipprar ut från det förorenade området.
Länsstyrelsen är osäker på hur bra den nya anordningen är?
– Det är jätteviktigt för oss att vi har bra kommunikation, att länsstyrelsen är informerade och förstår varför vi gör de åtgärder vi gör och är trygga med det. Vi planerar in och har haft riktade möten för att ge den informationen. Vi känner oss trygga med de åtgärder vi gör och att oljan inte sprids utanför industriområdet.
Varför berättade ni inte det här då direkt?
– Vi har kommunicerat direkt med länsstyrelsen under hela året men vi har inte haft en tillräcklig tydlig kommunikation eftersom det är frågor som uppstår. Det kan vi bara lösa med möten ute på plats, visa och förklara och ta fram information som länsstyrelsen vill ha.
Oljeutsläppet i Kiruna handlar om minst 1,6 miljoner liter olja.
– Det är en väldigt stor potentiell förorening det handlar om. Det är fortfarande delvis oklart hur omfattande den är. Men det är ett mycket allvarligt läckage, ett av de större koncentrerade utsläppen så vitt vi kan förstå i Sverige, säger David Berggård.
LKAB och länsstyrelsen har nya möten inplanerade.
– Jag uppfattar att den här anläggningen inte har samma höga reningsgrad som den förra som man hade installerat där. Den hade vi sett och fått data på att den var väldigt robust och hade en hög reningsgrad. Den levde upp till miljöbalkens försiktighetsprincip.
Ner mot Djuphålan där vattnet renades innan det pumpades ut.
Kan det bli tal om en anmälan om miljöbrott när det gäller utsläppet?
– Det är en del i våra tillsynsåtgärder men ännu är fullt fokus på miljöskyddsåtgärderna. Eftersom vi inte varit införstådda i ändringarna så har vi inte kunnat bilda oss en tillräcklig uppfattning om det nya varit en riktig åtgärd och om den är tillräcklig. Det håller vi på att utreda. Kan man verifiera med tillräcklig noggrannhet att det inte finns oljerester kvar i vattnet som går ut? Det är ett frågetecken, säger David Berggård.
Stefan Lahti berättar att man tror på den nya lösningen och att det inte är ekonomiska orsaker till taktikbytet.
– Den här anläggningen har vi köpt in, den andra hyrde vi. Vi lägger över 100 miljoner kronor per år på det här arbetet. Vi gör de åtgärder som behövs. Vi försöker nu att gå över till mer permanenta lösningar som ska vara under lång tid.
Förra året hade man 300 reningsverk och länsar ute som barriärer för att ta upp eventuell olja i vattnet. Nu är det färre.
Länsar som extra barriärer finns utsatta, dock inte lika många i år som förra året.
– Det är minskat. Reningen ska göras så nära källan som möjligt. Vi vet mer idag om hur oljan beter sig. Men det kommer så klart ligga länsar ute så vi har flera barriärer.
En annan fråga som länsstyrelsen lyft är våtmarksområdet i närheten av Stålnackediket. Med våtmarkerna menas den gamla sjöbotten, den delen av Luossajärvi som är torrlagd.
– Vi har åtgärder efter Stålnackediket också, vi har flera barriärer. Men tanken är att ta det direkt, det som kommer från marken. Sen har vi åtgärder som ska hantera det som eventuellt kommer ut i våtmarken. Själva saneringen av våtmarken kring Stålnackediket kommer vi behöva jobba med och se hur vi ska göra det på längre sikt, säger Stefan Lahti på LKAB.