Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet fick kommentera ett citat i en artikel i NSD där kommunalrådet Mats Taaveniku förklarade finansieringen av kommundirektörslöner.
"Vi har ett personellt merkostnadsavtal med LKAB som konkret innebär att en av tjänsterna finansieras med skattemedel och den andra kommer att delfinansieras av LKAB", sa Taaveniku.
Olle Lundin anser att det är uppseendeväckande att man löser en kommundirektörslön med pengar som kommer från ett bolag och han betonar att kommuner ska vara oberoende. Enligt Mats Taaveniku är samarbete helt nödvändigt mellan LKAB och kommunen.
– Det här personella merkostnadsavtalet är ingen gräddfil. Vi äger planmonopolet i kommunen. Kommunen måste få betalt för de personella merkostnaderna vi har för att klara stadsomvandlingen. Kommunen använder pengarna där de gör störst nytta. Det har vi full rådighet över så länge som det harmoniserar med intentionerna i avtalet, säger Mats Taaveniku.
Hur mycket pengar handlar det om?
– Vi har en ersättning på 39 miljoner för 2024. Har vi inte egna resurser får vi ta in konsulter som jobbar med stadsomvandlingsfrågor och pengarna ska täcka även det. I de fall vi inte förbrukar pengarna så går det tillbaka till LKAB. Nu sitter vi i förhandling med LKAB om nästa gruvstadsparksavtal. Vi har fört fram att ekonomiska konsekvenser som beror på stadsomvandlingen inte ska belasta Kiruna kommun.
Mats Taaveniku anser att man måste se hela bilden och förstå omfattningen och inte se bara på den enskilda transaktioner ryckta ur sitt sammanhang.
– Vi använder pengarna där de gör störst nytta. Man får inte tolka att avtalet som vi har gjort med biträdande kommundirektör att vi har använt pengarna till ytterligare en kommundirektör. Vi har varit helt beroende av LKAB sedan Kiruna kommun blev kommun 1948. Innan dess var det LKAB som byggde upp stora delar av staden.
Mats Taaveniku ser tillbaka på 1950- och 1960-talen då Kiruna kommun kunde betala för expansionen själva.
– Då var Kiruna en rik kommun eftersom företagen betalade sin bolagsskatt till kommunerna. Idag lider vi av att vi inte fått full kompensation av stadsomvandlingen men också framförallt att vi inte får kompensation för pensionskostnader, inflation och räntor som ökar.
Samarbetet mellan kommun och bolag är en förutsättning enligt Taaveniku.
– Det här är unikt. Det handlar inte om allmosor från LKAB för det är ju på grund av LKAB:s gruva som expanderar som kostnaderna uppstår. Det är klart att vi måste flytta staden och de ska betala och göra rätt för sig.
Mats Taaveniku anser att Kiruna kommun är oberoende trots den intima relationen med gruvbolaget.
– Vi är oberoende och ska vara det som kommun. I stadsomvandlingen så är det LKAB som kräver de allra största resurserna av kompetenser. LKAB ska betala för de belastningar som drabbar Kiruna kommun.
LKAB är enligt minerallagen skyldiga att ersätta det som man påverkar för att kunna bedriva gruvverksamheten i Kiruna.
– Vi som bolag utgår alltid ifrån minerallagen och vad som krävs av oss. Den är grunden för hur vi ersätter och hur vi hanterar en väldigt komplex process som en samhällsomvandling är. Vår ägare, den svenska staten, förväntar sig att vi tar det ansvaret och därmed tar vårt samhällsansvar, menar LKAB:s presschef Anders Lindberg.
Enligt LKAB är det också minerallagen som styr att man går in i frågor som rör detaljer i stadsomvandlingen.
– Det ligger i vårt eget intresse att vara aktiv för att säkerställa att tidplaner och kostnader för oss är rimliga. Om vi inte gjort det så hade risken varit överhängande att vår gruvverksamhet hade behövt stanna på grund av överträdelser av miljövillkor och kostnaderna varit så höga att gruvverksamheten inte längre varit lönsam.
Enligt Mats Taaveniku har staten gett Kiruna kommun "kalla handen" för omkostnader som sker utöver de medel som LKAB ersätter direkt till stadsomvandlingen.
– Vi står ensamma med hjälp av LKAB som är statligt ägt. Avskrivningskostnaderna som ökar med 50 miljoner per år på grund av investeringar i stadsomvandlingen kan varken LKAB eller Kiruna kommun göra något åt. Då måste vi vända oss till LKAB:s ägare, staten. Initialt har vi varit överens om att Kirunaborna inte ska drabbas av kostnader och nu gör vi det.