Nyligen presenterade SKR, Sveriges kommuner och regioner, resultaten av en gjord analys. Man konstaterar att Kiruna är en av sju kommuner som på pappret har starkaste ekonomierna bland landets alla kommuner. Men i praktiken är det annorlunda och därför föreslår SKR en rad åtgärder. Beslut om investeringspausen som omfattar 679 miljoner kronor är en av de föreslagna åtgärderna.
– Det är bra att man får utomstående som tittar med andra ögon på vår verksamhet. Det är klart att SKR-rapporten underlättar för oss att ta ett sådant här beslut och sedan får vi kontroll på ekonomin. Vi vet hur det har varit under förra mandatperioden och skräckexemplet badhuset, säger Mats Taaveniku.
När kommunfullmäktige klubbade igenom förslaget rådde stor politisk enighet. Av cirka 140 projekt som pausats skapar prioriterar man.
– De investeringspausade projekten finns i tre kategorier. Projekt som inte kommer att påverka vår verksamhet menligt utifrån en risk- och konsekvensanalys. De pausas fortsatt. Projekt som pågår där vi riskerar viten eller hamnar i juridiska processer. De kommer vi att fullfölja. En tredje kategori är projekt där vi har alternativ att göra investeringar, säger Taaveniku.
Kan du ta exempel på projekt som ni inte kommer undan?
– Förskolemoduler som vi planerar är ett exempel. Konsekvenserna på sikt blir så pass hårda för berörda. Däremot kan det bli lättare när man tittar på investeringar som har med vattenledningar att göra för där kommer förhoppningsvis LKAB att stå för kostnaderna.
En enkät ställd till kommunpolitiker och tjänstemän med frågor om vad man tror är de tre främsta orsakerna till den ekonomiska situationen visar att 74 procent av svarslämnarna uppger stadsomvandlingen som främsta orsak. Hela 56 procent uppger att man tror det beror på att kommunen överspenderat.
– Vi har gjort av med mycket mer pengar än vi fått från LKAB för fastigheter. Vi har varit överdådiga i investeringarna. Väljer vi påslag på fastigheterna, göra de större och finare, så spär det på, säger Mats Taaveniku.
SKR konstaterar att pengarna som kommunen fått i ersättningsmedel från LKAB tog slut 2022 och att det var tydligt redan för flera år sedan att kommunen skulle få omfattande ekonomiska utmaningar.
– Vi visste att kommunen skulle komma att behöva omdisponera i sin driftsbudget. Vi drog in investeringsvolymerna kraftfullt, strök med rödpenna massor av investeringar. Kassan sinade 2022 men det beror inte på att vi slösade utan precis tvärtom. Jag har fått mycket kritik för att jag gick in och närmast detaljstyrde. När nya kommunledningen kom så öppnade de spjällen igen. Vi tog en påse pengar utan krav på att LKAB skulle finansiera stadsflytten. Sedan körde man på tills pengarna tog slut och 2022 tog pengarna slut, säger Gunnar Selberg, (C), som var kommunalråd under tidigare mandatperiod.
Kunde ni ha gjort något annorlunda när kassan sinade under 2022?
– Jag anser inte att vi kunde ha gjort något. Det blir också en politisk avvägning. Vi gick fram ganska så hårt och vände underskott till överskott, 45 miljoner i överskott under 2022. Man måste ha ett överskott för att täcka oförutsedda kostnader ansåg vi, säger Gunnar Selberg.