Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku, (S), om de förändringar som man tittar på som ska leda till mer värdig äldreomsorg för äldre på utsatta boenden.
Ett arbete pågår för att styra om den sviktande trenden som leder till underbemanning och kompetensbrist inom äldreomsorgen i Kiruna . Det uppger kommunalrådet Mats Taaveniku, som reagerar starkt på de uppgifter som visselblåsaren Ola Lundberg kommit med.
– Som kommunalråd blir man bestört. Det är inte bra alls, men vi får inte glömma bort att vi har andra avdelningar inom socialförvaltningen där det fungerar otroligt bra. Samtidigt är det bra att det här kommer fram, säger Mats Taaveniku.
Enligt Taaveniku sker det ett arbete för att lösa bland annat socialförvaltningens rekryteringsproblem. Där tittar man brett på området, både inom förvaltningen men också ute i verksamheterna.
– Vi har vetat om att socialförvaltningen har det otroligt tufft med rekrytering och haft under lång tid. Vi håller på med omfattande åtgärder för att göra om strukturen i Kiruna kommuns organisation, där vi bland annat fokuserar på skola och omsorg, vilka är våra högst prioriterade områden, säger Mats Taaveniku.
Kan du ta några exempel?
– Socialförvaltningen och socialförvaltningens medarbetare har kommit med förslag. Det handlar inte om lönehöjningar utan vi tittar på konkreta åtgärder som att till exempel korta arbetstiderna för att göra yrket mer attraktivt. Det räcker inte med att ösa över pengar över socialförvaltningen om man inte gör strukturella förändringar.
Enligt visselblåsaren så tar man idag in vem som helst som vårdare på den här avdelningen som han vittnar utifrån.
– Vad ska man göra i dagsläget när det är tusen lediga jobb och alla slåss om arbetskraften? Då blir det på det här sättet. Vi har brist på arbetskraft och då får vi ändå se till att vi har "händer och fötter" som kan bistå på något sätt.
Enligt visselblåsaren så väcks de gamla på morgonen och plockas ut som från ett lager, hanteras utan social kontakt och sedan stuvas in i lagret på kvällen. Vad känner du för situationen?
– Vi måste få ett ledarskap som totalt sett fungerar bättre. Vi har oerhört många duktiga ledare men vi behöver satsa på att utveckla ledarskapet vilket inte har gjorts på väldigt lång tid i Kiruna kommun. Det som har varit en black om foten och är det fortfarande är kommunens ekonomi.
Kiruna kommuns ekonomi är ansträngd och kommunledningen har länge flaggat för att utgifterna kommer att öka. Sammantaget med en brist på arbetskraft och bostadsbrist så ser det inte ljust ut framåt.
– Vi har sagt att vi måste göra det vi kan för att förbättra ekonomin. Kiruna kommun har inget trygghetsboende vilket gör att vi har människor som upptar särskilda boendeplatser som inte egentligen behöver det. Vi måste samordna trygghetsboenden med särskilda boenden för att klara kompetensförsörjningen.
Äldreomsorgen måste kvalitetetshöjas för att locka kompetent personal anser Kirunas kommunalråd.
Snabba åtgärder som att se över förkortad arbetstid tror kommunalrådet på.
– Det kan ha effekt men för att veta det så måste vi vara noggranna även där. Vi måste titta på vad vi ska ha för ingångsvärden, är det ökande frisktal eller minskad övertid. Blir det mindre behov av bemanningsföretag?
Men tror du att det hjälper med arbetstidsförkortning för en grupp människor som helt enkelt inte bryr sig om de gamla enligt uppgifter från visselblåsaren?
– Där kommer ju ledarskapet in. Är man stolt över sitt jobb och man får mandat att utöva det med stort mandat så blir man ju också en bättre medarbetare. Men jag måste ju också förstå att jag har en moralisk plikt när jag jobbar. Jag får betalt för något som jag ska utföra och genomför jag inte den uppgiften då är det inte bra. Det här är en sak som har gått så otroligt snett i dagens Kiruna när vi har en sådan konkurrens med arbetskraft, säger Taaveniku.
Språkbarriären kan också vara ett problem. Om man inte behärskar språket så kan man inte ta instruktioner eller ta till sig utbildning.
– Självklart är ju det här viktigt. Det här är ett symptom på att personal som är duktiga på språket och har medicinsk delegering till exempel, har fullt upp så det har blivit ett moment 22. Man hinner inte med att utbilda de som kommer direkt utifrån. Vi måste hitta smartare arbetssätt där vi klarar oss med mindre bemanning men med högre kvalitén, säger Mats Taaveniku.