Ola Lundberg, 42.
Han kommer in på kaféet där vi stämt träff och har ett pågående samtal i mobiltelefonen. Ett lågmält avslut på samtalet görs innan han sträcker fram handen och hälsar.
– Det var en politiker som sett mitt inlägg och ville ringa mig, säger Ola Lundberg, aningen uppgivet.
Kvällen före har han skrivit ett öppet brev till socialchefen i Kiruna kommun på sociala medier. Ett öppenhjärtigt inlägg som vittnar som en avdelning på ett vård- och omsorgsboende i misär. Samtalet från den icke namngivna politikern är ett av många samtal och reaktioner som han fått under dagen.
I inlägget, som är ett Öppet brev till socialchefen Jenny Lindberg, vittnar han om vanvården på avdelningen där han jobbat en tid. I starka ordalag beskriver han missförhållanden som brukare utsätts för dagligen.
– Jag blev otroligt chockad över hur verkligheten ser ut när jag började jobba där. Det var första gången som jag jobbat inom vården och jag har bara utgått från att det fungerar bra för våra gamla som har byggt upp samhället. Jag fick en chock redan första dagen, säger Ola Lundberg.
Det öppna brevet som Ola Lundberg skrev till socialchefen har fått många och starka reaktioner.
Ola Lundberg har ett yrkesliv som ljustekniker bakom sig. Han har jobbat med tv-produktioner och event i Göteborg där han bott innan han flyttade till Kiruna för ett år sedan. Efter att ha jobbat på Icehotel en tid så kikade han runt på andra jobb. Vårdyrket lockade honom.
– Jag tycker om att jobba med människor och har aldrig jobbat i vården så det var lite av en chansning. Man vet inte förrän man provat. Jag ville också dra mitt strå till stacken för alla vet att det saknas personal. Speciellt i Kiruna där det är underbemannat, säger Ola Lundberg.
De gamla är som lagervaror som man plockar fram på morgonen och plockar tillbaka på kvällen
Ola Lundberg
Tanken var att han skulle fortsätta jobba med äldre under lång tid men det blev bara sju veckor.
– Jag tänkte att jag skulle jobba permanent men mötte något som jag inte alls var beredd på. Ett omsorgsboende utan omsorg. Den personal som har kompetens jobbar stenhårt. Det är eldsjälar som vill hjälpa människor och ställer upp på väldigt hårda premisser för att göra det. Sedan har vi kollegorna som är där för att tjäna pengar. De som jobbar där av det skälet är där av helt fel anledning. Det finns ingen som stoppar dem i grinden, säger Ola Lundberg.
Det finns inget sorteringssystem som sållar ut lämpliga personer menar han. Alla som vill jobba får jobb.
– Jag konstaterade första dagen att här finns många som inte ska jobba med människor. Jag var förtvivlad och omskakad och hade ingen aning om att det var så illa ställt. Förhoppningsvis är det bättre på andra ställen. Det fanns ingen omsorg. Åttio procent av personalen ska inte jobba där. De resterande tjugo procenten ger allt istället. Det är tur att det finns tjugo procents eldsjälar, säger Ola Lundberg.
För Ola Lundberg blev det en chock att kliva in på jobbet som vårdare för äldre.
Han har bevittnat situationer där personalen agerat okänsligt, icke empatiskt och hårdhänt.
– När jag pratar med äldre som bor där så är de rädda för sina vårdare. Det är gräsligt. Tänk bara om någon kommer och rycker i dig när du sover, det är fruktansvärt. Du kanske dessutom inte kan gå, eller har andra problem. Det är vidrigt, säger han.
Vi behöver inte byta blöja för hon är gammal och förstår inte
Kollega
Andra exempel som han ger är hur basal och grundläggande hygien nonchalerats av personalen.
– Vid ett tillfälle när jag bad om hjälp med ett blöjbyte så svarade en kollega: "Vi behöver inte byta, hon är gammal och förstår inte." Ett annat exempel är när en brukare hade avföring över hela ländryggen och jag hjälpte denne att duscha. När jag senare mötte en kollega frågade han varför jag duschat brukaren. Det var helg och då behöver vi inte duscha dem sa han. Det är helt oacceptabelt, säger Ola Lundberg.
Omsorg om äldre på ålderns höst kan tyckas vara en självklarhet.
Han beskriver en arbetsmiljö där privata mobiltelefoner används istället för att ge omsorg och vård. Samtidigt blir brukarna sittande passivt tysta.
– Många i personalen sitter stilla och har rast när de är på jobbet. Där sitter gamla människor som behöver hjälp, ett samtal eller promenad runt huset. Men det får de inte utan får sitta stilla en hel dag. För många som jobbar där är telefonen viktigare än att hjälpa någon att byta en blöja. Det är klart att det är en tråkig del av jobbet att byta blöjor, det var en sak som jag själv var nervös inför. Jag har inga barn och har aldrig bytt blöjor eller vårdat någon äldre, men det var inga problem såklart. Man gör gärna det för det är ett basalt behov som människor har. Men ändå sitter människor med lön och gamlingarna får sår för att det bränner helt enkelt.
Ola Lundberg larmade om situationen på äldreboendet via kommunens visselblåsarfunktion.
Du kallar det för vanvård.
– Det är klart att det är vanvård. Det finns inget annat sätt att beskriva det på. Det enda man vet fungerar är att de väcks på morgonen och läggs på kvällen. För all del, de får kaffe klockan tio och lunch klockan tolv, men de är som lagervaror. Man tar fram Alva på morgonen från sin låda och så stoppar man in henne sedan på kvällen. Tänk att din egen mamma sitter där i en rullstol med en blöja som inte är bytt på fyra timmar. Att behöva sitta i en rullstol under sådana omständigheter är förstås extremt obehagligt, säger Ola Lundberg.
Han hade en erfaren kollega som jobbat länge inom omsorgen som han kunde prata med om sina upplevelser.
– Det var tur att jag hade henne i början. Hon förklarade att så här är det. Hennes sätt för att överleva var att tänka att varje arbetspass hon fanns på plats så blev det bra för brukarna, för att hon var där. Sedan måste man stänga av när man inte är på jobbet. Det är gräsligt.
Ola Lundberg är ännu idag påverkad av vad som mötte honom på jobbet vid äldreboendet.
En vanmakt på flera nivåer alltså.
– Jag har inte hört talas om de här missförhållandena på den här nivån tidigare. Kollegor som jobbat länge bekräftar att det är så det är nuförtiden. Det är inte acceptabelt att äldre människor som jobbat hela sitt liv hamnar bokstavligen i sin egen skit. Jag blir så fruktansvärt upprörd. Jag får gåshud, säger Ola Lundberg.
Man blir helt förkrossad av uppgifterna
Jenny Lindberg
Jenny Lindberg är ny socialchef vid Kiruna kommun. Hon nåddes av Ola Lundbergs vittnesmål från boendet under sin första dag på jobbet för tre veckor sedan.
– Det är jätteallvarligt. Man blir helt förkrossad när man läser hans observationer, säger Jenny Lindberg.
Det var via kommunens visselblåsarfunktion som Ola Lundbergs larm kom. När han nu gör sin anmälan offentlig så kan socialchefen berätta mer om händelsen eftersom sekretessen lyfts.
– Det är väldigt stark sekretess för man ska inte behöva bli utsatt om man berättar om saker som sker på arbetsplatsen. Därför var det bara de närmsta cheferna som tidigare fått kännedom om detta. När nu den före detta anställde går ut offentligt vill vi såklart berätta vilka åtgärder vi vidtagit efter att vi mottog hans observationer under sommarjobbet. Detta gör vi för att trygga våra brukare och oroliga anhöriga, samt för att stötta vår personal, säger Lindberg.
När Ola Lundberg lämnat sin redogörelse som ansågs saklig och förtroendeingivande, så vidtogs åtgärder direkt.
– Vi gjorde på en gång en egen Lex Sarah-anmälning och började utreda det här. Samma dag beordrade avdelningschefen ut en av våra specialistundersköterskor till den här avdelningen som omnämns för att handleda på plats. Även för att kontrollera om bristerna finns kvar. Vi måste också vara medvetna om att det här var under sommarperioden så det kan vara sommarvikarier som inte jobbar kvar. Men självklart måste vi absolut gå till botten med det ändå.
De gamla förtjänar en omsorg som är en omsorg. Det menar visselblåsaren Ola Lundberg som larmade kommunen om situationen vid ett äldreboende.
Ola Lundberg vittnar om att personal använder sin privata mobiltelefon istället för att ge mer av sin arbetstid till brukarna. Han menar att de blir åsidosatta av personalens mobilanvändade.
– Beteenden som omnämns, att man står med sin telefon på jobbet, är inte acceptabelt. Vi satte igång en process med personalkontoret för att kontrollera om vi får förbjuda privata mobiltelefoner när man i tjänst. Det är svårt att neka för många har barn på förskola eller skola och kan behöva nås när man jobbar. Där måste vi skapa en kultur där det inte är acceptabelt att använda sin mobiltelefon när man har ett jobb att sköta.
I måndags valde socialförvaltningen att gå ett steg vidare efter att Lex Sarah-utredningen visat att det finns fog för påståendet om missförhållanden.
– Efter bedömning att det har förekommit allvarliga missförhållanden, för vittnesmålen stärktes, har vi skickat en egen anmälan till IVO. Vi har anmält oss själva och de kommer att titta på vad vi har gjort för åtgärder efter det här och om det är tillräckligt, säger Jenny Lindberg.
Socialförvaltningen vid Kiruna kommun har anmält sig själv till IVO efter att Ola Lundberg larmat och man gjort en Lex Sarah-utredning.
Förutom en Lex Sarah-utredning, som omfattar intervjuer med enhetschefer och personal och en IVO-anmälan så har socialförvaltningen tagit till åtgärder efter att misstänkta missförhållandena kommit till kännedom. Bland annat sattes en specialistundersköterska in direkt på berörd avdelning för direkt handledning. Fackliga representanter är kallade till en MBL-förhandling om anställning av tre erfarna handledare på kommunens boenden. All personal har fått en genomgång av sin chef och fått ta del av skrivelsen.
Den berörda avdelningen har enligt uppgifter förstärkts sedan tidigare. Sedan sex månader tillbaka finns extra sjuksköterskor på plats för handledning.
– Man ser att det finns ett behov hos personalen om handledning. För att ge mediciner så måste det ju vara en sjuksköterska eller en person som sjuksköterskan har delegerat till som ger dem. För att kunna ta emot delegering måste sköterskan gå en utbildning och göra ett prov. Det kan tolkas som att personalen har så lite utbildning eller så dåligt språk att de inte kan gå utbildningen, och då behöver vi ha mer sjuksköterskor på plats. Jag blir ännu mer ledsen över att det inte har kunnat vidmakthållas under sommarmånaderna, säger Jenny Lindberg.
Omsorg och vård för äldre.
Ola Lundberg vittnar om nonchalans mot brukarna genom att använda privata mobiltelefoner istället för att erbjuda brukarna mer av sin tid. Dessutom finns det kritik om hygieniska frågor med hårdhänta blöjbyten och bajs som inte tas bort.
– Det är det som är direkta missförhållanden. Det får inte ske. Det är klart att vi duschar vilken tid på dygnet som helst och vi byter hygienartiklar vilken tid på dygnet som helst när brukarna behöver det. Det är a och o. Jag har också begärt in underlag från medicinskt ansvarig sjuksköterska för att titta på om vi har haft en högre andel vårdskador på den här avdelningen och generellt sett utifrån att vi har personal med lägre kompetens och personal som inte är utbildade undersköterskor. Jag väntar på svar där, säger Lindberg.
Det är ju basala behov att få sin bajsblöja bytt och andra grundläggande behov som man kan förvänta sig att bli bemött utifrån.
– Absolut! Jobbar man inom äldreomsorgen och har en normal, empatisk förmåga så ska det aldrig vara något problem. Jag blir bestört när jag läser den beskrivningen.
Är det så att ni är i så stort behov inom omsorgen så ni tvingas ta in personal som inte är anpassade för vårdyrket?
– Vi tar in personal som inte tidigare har jobbat i vårdyrket. Sedan så förutsätter vi att de som söker jobb hos oss är intresserade av området. Intresserade av att lära sig av de internutbildningar och den handledning som man får på plats. Under tidigare år har det fungerat jättebra bland personer som inte har någon undersköterskeutbildning men som brinner för att ta hand om andra människor. Men idag är vi i den situationen, det går inte att sticka under stol med, att det är lätt att få jobb inom omsorgen i Norrbotten generellt sätt, men framförallt i Kiruna och Gällivare, i Malmfälten.
Vilken problematik finns i det?
– Det kan bli så att personer som inte är intresserade av yrket söker sig hit för att man får jobb. Vi är för få personer i omsorgen vi konkurrerar med väldigt stora arbetsgivare där man får en helt annan lönebild. Här har ju politiken en roll och jag vet att de överväger en del åtgärder för att jobba i omsorgen. Vi måste komma ihåg att vi har många duktiga i personalen och de tar illa vid sig av de här uppgifterna och mår dåligt, säger Jenny Lindberg.
Finns det ett mönster?
– Vi har jobbat stenhårt i många år med vidareutbildning men vi sitter i den här situationen tillsammans med Norrbotten att vi har väldigt svårt att få utbildade undersköterskor. Men vi har erfarenhet av att om man vill jobba inom äldreomsorgen då kan man lära sig av de utbildningar som man får ta del av när man kommer till oss. Här låter det som att den här sommarvikarien har stött på personer som faktiskt inte vill jobba i äldreomsorgen utifrån de beteenden som han beskriver.
Hon har sedan hon började sitt jobb som socialchef bokat upp en del verksamheter där hon ska praoa, göra kortpraktik. Redan nästa vecka väntar den utpekade avdelningen för henne.
– Jag ska ta kvällsskiftet på plats. Jag har jobbat inom omsorgen tidigare och ser fram emot att kunna jobba med dem som är där. Jag kommer att gå ut i alla verksamheter för att få se hur det ser ut på golvet. Det måste man veta när man sitter på kontoret hela dagar, säger Jenny Lindberg, socialchef i Kiruna kommun.
