Ett flertal konstverk från gamla Kiruna ska placeras ut i nya Kiruna centrum. Förvaltningen har skickat vidare ett förslag om utplaceringarna till politikerna. De flesta föreslås få en plats i den nya stadsparken.
Kommunstyrelsens arbetsutskott skickar dock med en till fråga, som väcktes av partiet Sámelistu/Samelistan, som sitter i kommunledningen. De vill utreda ett eventuellt namnbyte på den snart 100 år gamla skulpturen "Sittande Lapp".
– Vi som kommun bör ta ansvar för att det visas på ett ansvarsfullt sätt. Det är ett jättefint konstverk, en jättefin staty. Men den är gjord i 1927-års språkbruk. Namnet, Sittande Lapp, kan uppfattas stötande, säger Åsa Larsson Blind.
Arbetsutskottet föreslår till Kommunstyrelsen att låta kommunjuristen utreda saken.
– Vi vill att man utreder om det antingen går att föra en dialog med de som har rättigheterna till konstverket, om det finns möjlighet att eventuellt byta namn. Alternativt att man från kommunens sida sätter upp en plakett där man förklarar att det här konstverket gjordes under en tid när det här ordet användes men att vi numera inte använder ordet lapp.
Ska man gå in och ändra i ett namn, ändrar man inte i konsten då?
– Det finns inget förslag att ändra namnet, utan det förslag till beslut som finns är att vi ska titta på vad vi har för alternativ, och möjligheterna att prata med de som har rättigheterna till konstverket.
Hon fortsätter:
– Att sätta upp konstverket utan en kommentar kan uppfattas som att kommunen inte tar ställning mot sådant här språkbruk, och folk kan ta illa vid sig, säger Åsa Larsson Blind, Samelistan.
Vi skickar frågan vidare till Konstnärernas riksorganisation. De företräder 3 500 bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare i Sverige.
– Om vi utgår från att det är konstnären som satt titeln, så är det en viktig del av verkets uttryck för många konstnärer, som man också måste respektera enligt den ideella rätten. För det blir en bearbetning av konstverket om det ändras. Det man kan göra om konstnären som i det här fallet inte längre lever, är att gå till arvingarna. Så gjorde man när det gällde vissa otidsenliga textavsnitt i Astrid Lindgrens Pippi-böcker, säger Katarina Renman Claesson, förbundsjurist på Konstnärernas riksorganisation.
Hon är inne på, som det är uttryckt i förslaget, att det finns två vägar att gå. Men det handlar mycket om hur man gör det.
– Jag kan tycka att oavsett om man vill byta namn eller sätta upp en plakett så är det oftast bäst att kontakta arvingarna. Man får tänka igenom inte bara vad som gäller juridiskt enligt upphovsrätten utan också hur man vill att det ska tolkas av allmänheten och arvingarna.
Frågan om benämningar eller konst som i dagens ögon betyder något annat än då konstverket gjordes, är något som kommer upp då och då. Både när det gäller konst och litteratur.
– Om man vill behålla titeln så kan man sätta upp en saklig förklarande text. Moderna museet satte i en utställning med verk av Nils Dardel upp en sådan informationstext. Man berättade om vilken tid det handlade om och om hur det uppfattades då. Det som är viktigt är att det ska vara väldigt sakligt skrivet, inte något tyckande, säger Katarina Renman Claesson, Konstnärernas riksorganisation.