"Problemet uppstår när fastighetsägaren inte har pengar, då spelar det ingen roll att vi beslutar om vite (böter) eller att vi vänder oss till Kronofogden", säger Rose-Marie Henriksson.
Vi har berättat om den förfallna Konsum-butiken i Björkfors och om förslaget om rivning som nu ska utredas.
Fastighetsägaren Ingemar Eliasson protesterar, han vill sälja fastigheten.
Situationen i Björkfors är inte unik.
– Ovårdade fastigheter/tomter finns mer eller mindre i alla byar och även i centrum. Tillsyn sker efter de resurser som finns, säger Monica Säfström, bygg- och miljöchef, Kalix kommun.
I februari 2023 hade kommunen ett ärende med en ovårdad tomt, ett ärende som de då, efter fem år lade ned.
Rose-Marie Henriksson säger att de upprepat diskuterat problemet i partiet och i nämnden.
– Problemet uppstår när fastighetsägaren inte har pengar, då spelar det ingen roll att vi beslutar om vite (böter) eller att vi vänder oss till Kronofogden, säger hon som tillägger att undantagen – när kommunen river och sanerar med skattebetalarnas pengar – är när miljön kan utgöra en fara för allmänheten.
– Det är verkligen inte rätt att använda skattebetalarnas pengar till sådana saker, de behövs till annat, men det finns exempel när vi varit tvungna att agera. Västannäs skola revs på skattebetalarnas bekostnad och vi har också köpt sanering av en tomt i en by i kommunen med skattebetalarnas pengar.
Det finns ännu en förfallen butik i en annan by i kommunen.
– Vi har för inte så länge sedan haft upp det fallet i nämnden och vi har fått ge upp även där, för det finns ingenting att hämta.
Vad ska ni göra åt problemen med förfallna fastigheter?
– Jag vet inte hur vi ska lösa det här. Vi är inte den enda kommunen i den här situationen. Vi har pratat i partiet om att staten behöver ingripa, det behöver finnas lagar som exempelvis ger möjligheter till straff som kan avskräcka från det här beteendet. Jag vet inte om riksdagen har frågan på bordet.
Idagläget är det oklart om Riksdagen har frågan på bordet.
I nuläget är ni ganska tandlösa?
– Ja, vi är ganska tandlösa. Vi står med bakbundna händer. För en rik kommun vore det ingen sak att röja och sanera där det behövs, men vi är ju mycket långt ifrån det läget.
Förstår du frustrationen bland människor som ser detta år efter år?
– Jag förstår absolut frustrationen, vi från kommunen känner också frustrationen. Det är ett riktigt problem som inte bara ”stöter ögat” utan dessutom drar ned värdet på intilliggande fastigheter. I de fall där skrotbilar och annat dumpas på fastigheterna kan det också vara en miljöfråga, säger Rose-Marie Henriksson.
Ida Karkiainen sitter i riksdagen, hon är också ledamot i kommunfullmäktige i Haparanda, hon känner väl igen de beskrivna problemen.
Ida Karkiainen (S) menar att de verktyg som finns i plan- och bygglagen är tandlösa mot den här typen av fastighetsägare.
Hon säger också att verktygen i plan- och bygglagen kan kännas tandlösa om fastighetsägaren inte går att nå eller om det finns problem som gör att viten (böter) inte fungerar.
– Äganderätten är stark och saken är i första hand fastighetsägarens ansvar. Det är svårt, för det måste gå väldigt långt innan kommunen kan vidta åtgärder, som att det finns risk för att människor kommer till skada, säger hon som fortsätter:
– Det är klart att förfallet påverkar bygden, framtidstron kan kännas långt borta där.
Politiker efterlyser lagar som stärker kommunens möjligheter, ska du agera i frågan?
– Det är absolut intressant att gå vidare med frågan på nationell nivå. Jag har varit i kontakt med civilutskottet om saken. Jag lovar att titta vidare på detta, säger Ida Karkiainen.