Det välbekanta ljudet av skrikande gummisulor fyller lokalen. På det blanka nyrenoverade golvet i sporthallen i Jokkmokk springer ett gäng tjejer och killar och studsar boll. Det är basketträning.
På bänken sitter Lasse Mikkelsson. De flesta i basket-norrbotten vet vem han är. Han har varit spelare, tränare och drivande för basketen i Jokkmokk under flera årtionden. Likt en förnöjsam farfar kan han nu luta sig tillbaka och njuta av en självgående förening med en bra uppställning av yngre tränare där några har utbildat sig på basketgymnasium.
En av dem är Emma Wilhelmsson som också har dispens att spela med herrlaget i division två. När det är paus sitter ett par tjejer tätt bredvid henne, de vill liksom inte släppa taget en enda stund. En annan av tränarna är Joar Mikkelsson som är Lasses son. Han har gått på riksbasketgymnasiet i Luleå och har nu glidit in i rollen som motor.
– Han har lyckats få med sig en massa andra. Vi har inte haft en sån bra uppsättning på 30 år, säger Lasse.
Vi har tidigare berättat om Lasses jobb på flyktingmottagningen och hur han sammanförde ensamkommande barn och ungdomar med basketen. En av dem är Muhammad Sleiman som idag är tränare.
– Utan basketen hade jag inte träffat flera av mina vänner. Det har spelat jättestor roll för mig.
Basket och integration går fortfarande hand i hand i Jokkmokk. Just nu tränar barn och ungdomar från Somalia, Eritrea, Afghanistan och Syrien.
– Alla får vara med. Det är ett oerhört viktigt budskap. Man märker hur de tar hand om varandra. Det kan vara någon som kanske inte fungerar så bra i skolan eller under andra omständigheter men i basketen blir samma person en stjärna, säger Lasse.
Han berättar att föreningen samarbetar med basketen i Luleå.
– Inta alla hade basketskor förut. Jag hörde mig för med klubbarna i Luleå och vi fick hur många som helst.
Efter den förskingring som drabbade många av Jokkmokks föreningar för ungefär två år sedan stod även Jokkmokks basket med nästintill tom kassa och verksamheten gick på sparlåga.
– Efter det har det blivit en nystart. Nu har vi ett division 2 lag för första gången på 20 år.
Man funderar förstås på vad som drivit honom under alla år. Men, frågan känns onödig när man upplever stämningen både på plan och på bänken.
– Vi har de roligaste träningarna med de roligaste tränarna.
Och så har de förstås det som inget annat lag har, Lasse Mikkelsson.