Domstolen anser inte att det finns belägg för att renskötselns framtid äventyras av gruvbeslutet. Inte heller Laponias status som världsarv.
En grå vårvinterdag i mars 2022 trädde dåvarande näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S), fram och gav beskedet att regeringen beviljat bearbetningskoncession för en järnmalmsgruva i Kallak för det brittiska gruvbolaget Beowulf mining. Ett väntat besked då ministern inför beslutet öppet deklarerat att han "älskar gruvor".
När sommarens blom slagit ut samma år kraftsamlade Jåhkågasska sameby och anmälde regeringen till Högsta förvaltningsdomstolen. De ansåg att regeringen inte följt lagen och att domstolen bör riva upp beslutet och därmed stoppa gruvan. De ansåg bland annat att Thorwaldsson genom sitt uttalande om gruvor varit partisk.
Nu har Högsta förvaltningsdomstolen laglighetsprövat beslutet och kommit fram till att regeringen inte har gjort något fel och beslutet står fast. Gruvprocessen i Kallak kan fortsätta.
Domstolen anser inte att Thorwaldsson varit partisk då hans uttalande får anses ha syftat till partipolitiska åsikter snarare än att föregripa regeringens kommande prövning. Domstolen tar heller inte till sig av samebyns jävsanklagelser mot den departementssekreterare som tidigare varit verksam inom underinstansen Bergsstaten.
Man anser heller inte att det finns några brister i bolagets miljökonsekvensbeskrivning som kunde gjort att regeringsbeslutet stridigt mot någon rättsregel.
Samebyn anförde i rätten att gruvan kommer innebära slutet för renskötseln på deras område, men i domstolens mening går det inte dra den slutsatsen baserat på vad som kommit fram i utredningen.
Det går heller inte dra slutsatsen att gruvbeslutet medför konsekvenser för Laponias status som världsarv.
På en pressträff i Jokkmokk 2022 inför stor samisk publik berättade Jåhkågasska sameby att de skulle överklaga beslutet om Kallak till Högsta förvaltningsdomstolen. Lisa Länta (i mitten) känner stor besvikelse över att utfallet nu inte blivit som man önskat.
Lisa Länta är medlem i Jåhkågasska sameby och hon är även en av advokaterna som fört samebyns talan i prövningen. Hon är mycket besviken med utfallet.
– Jag är naturligtvis väldigt missnöjd och kan bara konstatera att Sverige återigen bryter mot internationella åtaganden. Jag tycker domslutet är väldigt kortfattat och inte går in på djupet på de robusta argument som vi fört fram, säger hon.
Samebyn fick även avslag på sitt yrkande om ersättning för rättegångskostnader.
– Det har gått väldigt mycket tid och pengar på det här så det innebär naturligtvis en stor kostnad. Men tack vare att man fått finansiering för processen blir det inte en jättehård smäll, säger Lisa Länta.
Vad är ert nästa steg?
– Nu är bollen hos bolaget som måste visa en fördjupad konsekvensanalys för Mark- och miljödomstolen, sedan får vi se vad som skickats in och komma med våra synpunkter. Det här är bara början, säger hon.
Betydligt gladare är Johan Röstin, styrelseordförande i Beowulf mining.
– Vi är jätteglada över det här beslutet som är väldigt utförligt och grundligt. Vi har inte velat spekulera i det, utan bara låta det ha sin gång, säger Johan Röstin till TT.
Medan rättsprocessen pågått har de arbetat med att slutföra en ansökan om miljötillstånd hos mark- och miljödomstolen. Tidigare har Beowulf uppgett att planen varit att skicka in ansökan under kvartal tre i år, men nu ger Johan Röstin ett nytt besked.
– Tanken är att vi ska lämna in allting under första kvartalet nästa år, säger han.
Det arbetet leds lokalt i Jokkmokk av Dmytro Siergieiev.
– Det är såklart ett uppskattat besked och skapar nödvändig tydlighet i aktuellt skede. Det förändrar inte vårt arbetssätt och vi fortsätter att fokusera på viktiga delar i projektet, säger han.
"Det är såklart ett uppskattat besked och skapar nödvändig tydlighet i aktuellt skede", säger Dmytro Siergieiev projektchef för Kallakgruvan.