Det börjar att dra ihop sig för gruvprocessen i Kallak. Den 22 mars 2022 beviljade regeringen bearbetningskoncessionen och nu ska den sista stora pusselbiten läggas – i form av miljöansökan till mark- och miljödomstolen.
Efter sommaren planerar Beowulf Mining att skicka in sin ansökan genom dotterbolaget Jokkmokk Iron Mines. Nästan 15 år har gått sedan de första provborrningarna i Kallak och den som nu ska ta följetongen i mål heter Dmytro Siergieiev. Han är 38 år och gör sin första månad på jobbet.
– Det känns fantastiskt men visst är det mycket att ta in, det har hänt mycket under åren som gått. Jag håller fortfarande på att orientera mig i ämnet men mitt mål är att hitta ett sätt att bedriva verksamheten på ett socialt och miljömässigt acceptabelt sätt, säger han.
Dmytro Siergieiev kommer från Ukraina men har bott i norra Sverige sedan 2007. Han har en master i geokemi, en i hydrogeologi och han har även doktorerat i tillämpad geologi på Luleå tekniska universitet.
Han kommer senast från nio år på Sweco där han jobbade som projektledare och chef för en gruvmiljöenhet.
Nu kastas han in i slutskedet av miljöansökan och får ta över ett redan långt gånget arbete. Tredje kvartalet i år ska den skickas in och man hoppas få ett beslut i mark- och miljödomstolen till mitten av 2025.
– Det är en utmanande tidsplan som vi har ambitionen att hålla. Måste den justeras så återkommer vi, säger Dmytro Siergieiev.
De senaste åren har det varit många byten på ledande poster i gruvkoncernen. Sedan bearbetningskoncessionen beviljades 2022 har Sven-Otto Littorin lämnat posten som styrelseordförande i Beowulf, och Kurt Budge slutat som vd.
I dotterbolaget Jokkmokk Iron Mines har Ulla Sandborgh hunnit både börja och sluta som vd inom loppet av ett år.
Svaret på alla vakanser blev Johan Röstin som gick in i alla roller tills dess att Ed Bowie blev ny vd i Beowulf. Nu har han även fått avlastning från Dmytro Siergieiev som den 1 maj i år började som projektchef i Jokkmokk Iron Mines.
Förra veckan hade han sitt första möte med samebyn Jåhkågasska, som påverkas mest av gruvan.
– Vi kommer att ha löpande dialog och fyra gånger per år kommer vi även ha större möten med de andra två samebyarna som berörs. Vi vill förstå hur de påverkas så vi kan minimera risker och konsekvenser för deras renskötsel, säger han.
Dmytro Siergieiev säger att de också vill förbättra kontakten med bybor i Randijaur, Björkholmen och Vaikijaur, där det finns en oro för hur byarna kommer att påverkas av malmtransporterna.
Transportfrågan är en av nycklarna i miljöansökan och ännu har de inget svar att ge.
– Vi har dammat av alla alternativ på transportlösningar och tittar på olika kombinationer. Inget är uteslutet. Vi hoppas inom kort kunna ge indikationer åt vilken lösning det lutar åt så att vi kan samla in synpunkter. Sannolikt blir det en kombination av flera transportlösningar, säger Dmytro Siergieiev.
Han berättar att de har en dialog med ägarna av Inlandsbanan och tänker sig även att deras malm ska få plats på Malmbanan.
– Malmbanan är en viktig ådra för Sveriges fortsatta utveckling och vi ser framför oss att regeringen kommer fatta stora och viktiga beslut. Men som det ser ut idag så borde vi kunna få plats. Om däremot ännu fler ska rymmas till följd av Nato-inträdet och fortsatt industrisatsning i regionen så kan det behövas ökad insats, säger Dmytro Siergieiev.