Buden om de senaste årens laxdöd har varit många. Men Lennart Balk, som är professor i biokemi vid Stockholms universitet, har gått ut med att han anser att det är bevisat att den omfattande dödligheten i både Torneälven och andra vattendrag i anslutning till Östersjön beror på den globala bristen på B-vitaminet tiamin.
Nu stöds hans teori av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). SLU har konstaterat att sjukdomen M74, som beror på brist på tiamin, förekommer hos 58 procent av laxkullarna i Dalälven. M74 har inte varit så utbrett i Dalälven sedan slutet av 1990-talet och nu sammanfaller ökningen med rapporterna om laxdöd i flera av landets älvar.
– På alla ställen vi känner till har det ökat, så lite grand speglar det situationen i Bottenhavet, säger Ann-Britt Florin som är forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU.
Läs mer: Infektioner trolig orsak till laxdöd
Läs mer: Vitaminbrist kan orsaka laxdöden
Läs mer: "Vi har aldrig sett död lax"
Läs mer: Experten: Ingen fara för laxen
Läs mer: Nu ska laxdöden få ett svar
Lennart Balk har lyft tiaminbristen som ett allvarligt hot mot Östersjöns laxbestånd. Nu tycker han att det är viktigt att ta reda på vad bristen hos laxarna beror på.
"Att komma till klarhet med vad som är den kemiska orsaken till att tiaminbristen uppkommer ser ut att vara det mest viktiga just nu", skriver Balk i ett mejl.
Professorn får medhåll av Ann-Britt Florin.
– Att det är tiaminbrist är väldigt tydligt, men den stora frågan är varför, säger hon.
En möjlighet är att det råder brist på tiamin i laxarnas föda eller omgivning. Ett annat alternativ är att det finns för mycket av ett enzym som bryter ned tiaminet.
– Nu tror man att det handlar om var de är och äter. Men man vet inte riktigt var de har varit eftersom de vandrar över väldigt stora områden, säger Ann-Britt Florin.
De slutsatser Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA) har dragit om att laxarna har drabbats av svampinfektioner och hudsjukdomar behöver inte vara felaktiga. Tiaminbrist försvagar fiskarnas immunförsvar och det är därför inte ovanligt att följdsjukdomar uppstår.
"De observerade sjukdomsangripna fullvuxna laxarna under förra året utgör således en sekundär effekt av de immunologiskt försvagade fiskarna", skriver Lennart Balk.
SVA:s linje är fortsatt att tiaminbrist som orsak till laxdöden inte kan uteslutas, men att inget tyder på att så skulle vara fallet.
I en rapport som SVA och den finländska forskningspartnern Evira nyligen presenterade står det bland annat att den ökade dödligheten i sådana fall borde ha setts tidigare, eftersom M74 konstaterades redan på 1970-talet.
SVA och Evira har fått rapporter om svag fisk utan yttre symptom, men det har visat sig att de har haft normala tiaminnivåer.
Laxräknaren vid Kattilakoski visar att det än så länge är få laxar i Torneälven. På måndagen hade drygt 1 700 laxar passerat räknaren, vilket kan jämföras med samma tid förra året när en bra bit över 45 000 hade vandrat förbi.
Men när rusningen infaller kan variera ganska kraftigt. Rekordåret 2014, när räknaren stannade på en bit över 100 000 laxar, hade knappt 9 000 laxar passerat räknaren vid den här tiden på året.