Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) konstaterade i somras hudsjukdomen ulcerös dermal nekros (UDN) på två av de fyra fiskar som undersöktes. Nu ska SVA och finländska livsmedelssäkerhetsverket Evira genomföra en större studie.
– Vi vill undersöka 100-150 fiskar i Torneälven och från Finland vill de också undersöka ett större antal. De ska obduceras och tas prover på förutsatt att vi får medel för det, säger Charlotte Axén som är tillförordnad statsveterinär vid SVA.
Även om två individer konstaterades ha UDN går det inte att säga att det är det som har orsakat den omfattande laxdöden i älven under de senaste åren. Många fiskar har dessutom haft svampinfektioner vilket försvårar forskningen.
– Även om alla fyra fiskarna hade haft UDN hade vi inte kunnat säga att det är generellt. Det var bara fyra av tusentals drabbade och det är därför vi vill ha ett stort antal fiskar, för att se om det rör sig om en sak eller flera faktorer.
Laxen kan ha drabbats av bakterier, virus, miljögifter eller ha ådragit sig mekaniska skador. Studien kommer därför inte att rikta in sig specifikt på UDN.
– Vi kommer göra en förutsättningslös undersökning, säger Charlotte Axén.
Även den finländske forskaren Perttu Koski, som arbetar vid Evira, är mån om att ha ett öppet sinne.
– I vårt material har vi inte kunnat konstatera UDN i Torne älv. Det kan vara andra saker som orsakar huddefekterna, som vattenmögel. Vi vet inte mycket, säger han.
Om UDN är svaret förutspår Koski att problemet snart löser sig självt.
– Vanligtvis kommer det till en älv och härjar där i två-tre år. Efter fem-sex år minskar det och blir en normal situation igen.
Även svampinfektioner brukar försvinna med tiden.
– Det finns så kallade svampår som går i cykler och det kan vara det vi har sett. Det kan också vara något som är på gång, säger Charlotte Axén och fortsätter:
– Det är bra om vi kan ta reda på om det är något som är på frammarsch eller om det tillhör en naturlig cykel.
SVA har sökt pengar till studien hos Havs- och vattenmyndigheten och den finländska forskningen har också äskat om medel. Dessutom kan fiskeområdet Tornedalen-Haparanda skärgård gå in med pengar. Det öppnar vice ordföranden Börje Rytiniemi för.
– Delar av det kan säkerligen gå att finansiera om vi får ett projekt som hjälper till, säger han.
Rytiniemi tycker att det är viktigt att forskarna kommer fram till något.
– Man måste intensifiera undersökningarna. Det är en nödvändighet för att hitta källan till den här smittan.