Afghanen var en av flyktingarna Norrbottensmedia träffade när vi besökte byn i oktober förra året. Reportaget handlade om just Migrationsverkets avvecklingsplan som var på väg att sättas igång.
Läs mer: Att få stanna viktigare än flytt.
För några dagar stängdes byns asylboende igen för gott. Mansour Jafari och alla andra flyktingarna bussades ner till Boden för inkvartering på andra bostadsadresser.
– Visst kändes det oroligt att lämna byn för alla ens vänner och tryggheten finns där. Det är klart jag längtar tillbaka. Nu vet jag inte vad som väntar framöver.
Just nu delar afghanen en lägenhet med några andra män han känner på Norrbottensvägen. Det positiva som hänt sedan media träffade Mansour sist för sju månader sedan är att han fått ett positivt besked om uppehållstillstånd.
– Ja, det känns jättebra. Allt gick bra när jag gjorde min stora intervju i januari. Strax efter fick jag beskedet att jag fått ett treårigt uppehållstillstånd i Sverige. På måndag ska jag börja läsa svenska för invandrare, säger Mansour Jafari.
När han flyttade i onsdags till Boden efter stängningen hade han bott 1,5 år på asylboendet i Gunnarsbyn. När anläggningen var utdömd för kylproblem förra vintern fick han först flytta hem till nyfunne vännen Gulli Larsson. Mansour har också haft en praktikplats på återvinningsstationen där hon jobbat.
– Gulli betyder jättemycket för mig. Hon är som en mormor och hjälper mig, säger han.
Hans närmaste mål är att förbättra svenskan, hitta ett arbete och vänta på sin kommunplacering.
– Kan jag försörja mig så är chansen större att jag kan få bo kvar i Sverige.