Så här tänkte regeringen

När regeringen skickade ut förslaget till ny landsbygdspolitik bedömde den vilka instanser som är viktiga att få synpunkter ifrån.

Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT

BODEN2017-02-16 17:57

Läs mer: Om kommunalrådets Inge Anderssons kritik

Bodens kommunalråd är kritisk till att inte alla landsbygdskommuner bjuds in att yttra sig.

Regeringen har bjudit in ett antal instanser.

– Beroende på vad det är för typ av betänkande som ska ut på remiss så väljs de ut som regeringen bedömer är viktiga att få synpunkter ifrån, förklarar Stefan Renlund, departementsråd på näringsdepartementet.

Varför anser inte regeringen att landsbygdskommunerna är viktiga att få in synpunkter från?

– När man bestämmer sig för antalet kommuner i det här fallet så utgår man från en bedömning att man vill ha in ett underlag som är representativt inom det här sakområdet utan att man för den sakens skull behöver ta in yttranden från alla. Utöver de 51 kommunerna har vi med intresseorganisationer som företräder kommuner i form av SKL (Sveriges kommuner och landsting reds. anm.). Det handlar om att få in ett underlag som vi bedömer är representativt där vi tror att vi får in ett tillräckligt bra underlag.

Stefan Renlund påpekar att alla som vill kan yttra sig och tillägger att yttranden inte tillmäts mindre vikt för att man inte finns med på remisslistan.

Är det ändå inte märkligt att man bara väljer att ut en mindre del av alla landsbygdskommuner i landet när man talar om en ny landsbygdspolitik för de närmsta 30 åren?

– 51 kommuner är ändå ett relativt stort antal kommuner.

Av 290 är det inte ens hälften av landsbygdskommunerna enligt Jordbruksverkets definition.

– Det handlar om att få en representativ bild och vi har gjort bedömningen att någonstans där kan vi få det tillsammans med olika intresse- och branschorganisationer. Man kan understryka att ingen är uteslutet ur den här processen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!