I kölvattnet av stålverkssatsningen uppstod efterfrågan på internationell undervisning och kommunen valde IB, som står för International Baccalaureate.
– Föräldrar som skulle arbeta här behövde en internationell skola till sina barn, annars hade de inte kunnat komma hit. Det här är en typ av infrastruktursatsning för att få bygget och stålverket på plats, säger Johan Lund, ordförande i arbetsmarknad- och utbildningsnämnden, AUN.
I Boden bedrivs den internationella skolan på Torpgärdsskolan, Stureskolan och Björknäsgymnasiet. Skolan är i uppstarten och elevantalet växer, enligt Johan Lund.
– Antalet är lite flytande.
Orsaken är att elever kan börja mitt i en termin. IB finns över hela världen och undervisningen bedrivs likadant oavsett land. Därför kan elever byta land och skola när som helst.
– Det var lätt att rekrytera lärare. De har samma förhållningssätt som familjerna; att de inte är fast någonstans utan är världsmedborgare, tillägger Johan Lund.
Den internationella grundskolan får inte skolpeng som den ordinarie grundskolan får.
Vad kostar den och hur räknar ni ut det?
– Vi gjorde en uppskattning på vad vi behöver och hur många elever vi kommer att ha. Det baserades på att vi hade kontakt med H2 (green steel reds. anm.). Vi har en elevpeng som räknas ut för olika skolformer, men den internationella skolan är inte en del av dem. Den är en helt egen skolform.
Elevpengen fördelas enligt lag till förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasieskola samt till annan pedagogisk verksamhet oavsett huvudman. Så är det för att det ska vara lika oavsett om det är en kommun, privat aktör eller ett kooperativ som driver dessa skolformer.
Den kommunala pedagogiska verksamheten har en egen budget. Den internationella grundskolan ingår inte i den och bekostas därför inte av elevpengen. Skolformen som sådan har dessutom inte samma rättigheter som den ordinarie skolverksamheten. Eleverna har till exempel inte rätt till mat, elevhälsa, skolskjuts och modersmålsundervisning.
Får de ingen mat?
– Jo, det får de, svarar Johan Lund lugnt och fortsätter: Det är inte något krav i den skolformen, men för oss bär det emot att inte ge dem mat och vi vill samtidigt integrera eleverna. De får även tillgång till elevhälsa och modersmålsundervisning.
För att barn i familjer som kommer hit för att arbeta ska kunna gå i den internationella skolan måste de vara folkbokförda här, antingen i Boden eller någon annan kommun. Skatteintäkter och interkommunal ersättning betalar kommunens internationella skolverksamhet.
Är den dyrare eller billigare än den kommunala skolan?
– Något billigare eftersom några delar faller bort, men dyrare för att det är färre elever per lärare just nu. Det väsentliga är att den inte har påverkat elevpengen på något sätt, vare sig upp eller ned, poängterar Johan Lund.
Den internationella skolan har en egen budget och han ser synergieffekter mellan skolformerna. Det finns lärare som jobbar del- eller heltid på IB och skolan har en egen samordnare, vars roll liknar en rektors.
– Det är en utgift för vår förvaltning nu, men på sikt en inkomst för Bodens kommun. Vår förhoppning är att familjer ska vilja stanna och bo kvar här.