"I min bakgrund fanns att pappa var skogsinspektör på Vattenfall och jobbade bland annat med de stora elledningarna, som kommer förse H2GS med ström framöver. När pappa arbetade med det för länge sedan kom han i kontakt med lantmätare, så jag nappade väl lite på hans tankar kring det", berättar Lars Andersson.
Lars Andersson är född 1959 och går i pension i sommar, men vi startar där det hela började i Suddesjaur. Hans mamma kommer därifrån.
– Jag kom som lantis ned till Stockholm och läste på KTH fyra år till civilare, men bara det att hamna där från Arvidsjaur var en omställning.
Hur var det?
– Det var skitkul, men det var en omställning, som att använda besticken på rätt sätt, bara sånt, säger han med sin underfundiga, finurliga humor.
Han hade kanske inte tänkt sig att bli lantmätare, men tyckte utbildningen verkade kul. Kombon juridik och ekonomi tillsammans med mycket utomhusvistelse tilltalade Lars.
Initialt bostadslös hamnade han så småningom i en studentkorridor på Gärdet. Studietiden var en bra period i hans liv. Efter utbildningen fick han anställning på Vattenfall i Råcksta, men så såg han en annons om ett vikariat som markingenjör/lantmätare i Bodens kommun.
– Jag ville inte vara kvar i Stockholm, utan ville uppåt tillbaka till skogarna och närheten till naturen, säger Lars Andersson.
Bohaget rymdes i en container på en kubikmeter och han fick en lägenhet på Prästholmen, samma år som titeln på Orwells berömda roman.
– Det började så, fast jag hade inte tänkt att bli kvar.
Lars Andersson, plan- och exploateringschef, hade aldrig som nybakad lantmätare från KTH haft en tanke på att bosätta sig i Boden. Så hoppade han på ett halvårsvik på kommunen och blev kvar. "Det är ett jättekul jobb med underbara arbetskamrater och jag gillar att bo här."
Det som fick honom att stanna var jobbet; som han fortfarande utför; att köpa och sälja kommunala fastigheter och delta i samhällsplaneringen.
– Jag sa direkt, redan då, att det här är kommunens bästa jobb. Jag har också under alla år haft ett ganska fritt jobb.
Hans första stora arbetsuppgift var att arbeta med markexpropriationen i Sävast och på Sävastön.
– Den hade sin grund i Stålverk 80. Kommunen köpte tvångsvis in mark både på fastlandet och ön kopplat till att det skulle bli bostäder, men så blev det projektet inte av. Det har gått 40 år och vi är inne i samma sväng igen. Nu är det oerhört värdefullt att ha den marken och de tomterna till exploatering för bostäder kopplat till att det nu byggs ett stålverk i Boden.
Lars Andersson, plan- och exploateringschef, hade aldrig själv tänkt sig en chefskarriär, men har under årens lopp haft olika chefspositioner. "Fördelen med ett chefskap är ju att man kan vara med och påverka."
Lars Andersson lyfter fram sina medarbetare som gjort det möjligt, med allt vad det innebär, att på relativt kort tid planera för och köpa marken som behövs för att förverkliga H2 Green Steels gröna stålverksanläggning.
– Det är historiskt, och nog det häftigaste som har hänt.
Samhällsbyggnadskontoret fleråriga arbete med att digitalisera geodata har kommunen nytta av nu och det är ett arbete som rönt nationell uppmärksamhet.
– Vi har skapat ett underlag så att vi snabbt kan producera detaljplaner, vilket vi är duktiga på även om det blivit mer komplicerat. Tack vara duktiga medarbetare har vi en framgångsrik, översiktlig planering som kommunen fått priser för.
Förr tyckte han inte att översiktsplaneringen var lika viktig som den nu visat sig vara i samhällsomvandlingen.
– Vi har oerhört duktigt folk, betonar Lars Andersson ånyo.
"Det jag har lärt mig med åren är att vara pragmatisk och flexibel, men ändå inte kliva över det kommunen formellt kan göra", säger Lars Andersson, plan- och exploateringschef i Bodens kommun.
Kommunens principer för prissättning förändrades på Lars Anderssons initiativ.
– Jag gick en match med politiken och tjänsten internt; att vi måste ta betalt för marken vad den är värd och vi har jobbat aktivt med att ha attraktiva tomter.
Lars Andersson har haft nytta av sin kunskap i fastighetsjuridik och sina kontakter med advokater och jurister. Han gillar att diskutera och förhandla med folk, oavsett om det gäller etableringar och komplicerade avtal eller handlar om att träffa folk i skogen och köpa in mark.
– Sånt är jättekul, det brinner jag för.
Lars Andersson har varit med i upp- och nedgång. I samband med den senaste omorganisationen tappade han sina underchefer, men fick fler direkt underställda. "H2GS fanns inte på kartan då. Vi minskade personal och jag fick till och med säga upp folk. Det är aldrig roligt. Nu är det tvärtom, vi expanderar och anställer fler."
Han tror att det som händer nu i Boden bara är början och spår att trycket kommer öka ännu mer.
– Folk kommer anställas och det kommer bli större efterfrågan på bostäder, men vi kommer också få se nya roliga och intressanta etableringar framöver. Kommunen står inför mycket roligt och krävande arbete. Jag tror vi har svårt att i dagsläget föreställa oss vad som kommer att hända. Det kanske är synd att lämna det, men jag lämnar på topp.
Lars Andersson har jobbat mer än åtta timmar per dag och inte kunnat ta ut all semester de senaste åren. Han arbetar juni månad ut och kommer därefter vara tillgänglig som konsult.
– Jag tänker inte sluta jobba, utan göra annat som jag tycker är roligt, lite borta från den där biten att inte få bestämma allt själv. Framför allt ska jag inte arbeta lika mycket, för jag känner att det har varit – mycket.
Han kommer vara mer i Suddesjaur. Han ska fiska, köra skoter, sköta om skogen och hälsa på sin mamma oftare. Cirkeln är sluten.
"Att få ha varit med och kunnat påverka kommunens utveckling, vara med och styra och jobba nära politiken, det har varit roligast", summerar Lars Andersson 40 år i kommunal tjänst.