"Det har blivit en självklarhet för oss att jobba med geodata och att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen", sa Claes Nordmark, kommunalråd.
Geodata eller geografisk information värderas högt i Boden. Lars Andersson, samhällsbyggnadschef, säger att de jobbat sedan 1980-talet med att digitalisera geodata.
– Syftet är att ha ordning och reda på det material vi har.
Tidigare i år deltog kommunen i en nationell konferens, som ett bra exempel på hur man använder geodata i samhällsplaneringen. Boden är en av de kommuner i sin storlek som ligger långt framme.
– Vi har sett att geodata ger kvalitet i hela samhällsbyggnadsprocessen vid interna samråd, projektering, bygglov och markarbeten. Därför har det blivit en självklarhet för oss att jobba med geodata och att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen, sa Claes Nordmark när han deltog på konferensen.
Nyttorna är många, framför allt för att det ger snabb tillgång till god och säker information.
– Grunden i våra geografiska databaser är vår egen primärkarta, som ajourhålls via inmätning av vår egen personal och Lantmäteriets flygbilder, säger Staffan Eriksson, avdelningschef analys och GIS/MBK.
Primärkartan utgör även grundkarta för detaljplaner och projektering. Kommunen har dessutom gjort en tredimensionell modell av primärkartans byggnader i tätorten.
– Vi skulle vilja ta ett steg till och få in den i en planeringmodul där vi då kan testa olika utbyggnadsscenarier. Där skulle vi också kunna få in våra digitala detaljplaner, som referensmaterial, säger Staffan Eriksson.
För att nå full effekt av att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen är det första steget att samla in och strukturera data för att säkra informationshanteringen. Det är helt grundläggande för de kommande stegen.
Robert Johansson, GIS/GIT-ingenjör, berättar att de började 2010 med att digitalisera alla detaljplaner. Det rörde sig om cirka 590 planer och tog två år.
– Det ger planavdelningen ett bättre underlag när de tar fram nya detaljplaner. Vi kan också göra analyser var vi har byggbar mark.
All digitaliserad informationen använder kommunen för att göra olika analyser och ta fram ny data som ligger till grund för översiktsplanering, fördjupad översiktsplanering, vindbruksplan och trafikstrategier.
– Vi använder mycket registerdatabaser som underlag för våra handläggare. Totalt för Boden handlar det om att ta hand om 1 300 kartlager, säger Staffan Eriksson.
"Genom geodatasamverkan har vi tillgång till alla Lantmäteriets grundläggande geodata och fastighetsdata och alla planeringsunderlag från länsstyrelsen och övriga statliga organisationer", säger Staffan Eriksson, avdelningschef. Planeringsunderlag ger bland annat svar på riksintressen och allmänna intressen som kultur, natur, biotopskydd och försvar. Samhällsbyggnadschefen Lars Andersson till höger säger att de jobbat med digitalisering länge.
Han förklarar att de försöker samla all grundläggande data i en databas.
– Sedan distribuerar vi den via olika kartapplikationer så att handläggare ska ha tillgång till den. Att sprida den ut i verksamheten är centralt.
Informationen används både i intern och extern samverkan med olika aktörer. Även medborgarna har nytta av att allt är digitaliserat. Bland annat har kommunen en tomttapp. Är man intresserad av en ledig tomt kan man snabbt och enkelt gå in och köpa den.
– Vi siktar på att kunna utveckla den att automatisera ännu mer så vi får in ärenden direkt i våra system. Där är vi inte riktigt än, säger Robert Johansson.
På Bodens kommuns geodataportal kan vem som helst utforska kommunens kartor och tjänster.
– Den skulle vi vilja ta in i nästa steg genom att lägga upp olika kartapplikationer för olika verksamheter. Vi vill även fortsätta den nationella samverkan, säger Staffan Eriksson och berättar att den största leverantören av geografiska informationssystem i Sverige vill använda kommunens data för detaljplaner och byggnader för att göra tester och få in den i Lantmäteriets nationella modell.
Lantmäteriet kommer vara datavärd för digitala detaljplaner.