"Skogssork har antagligen fått i sig PFAS via jorden när de grävt sina tunnlar. När de gräver blir det damm, som de andas in", förklarar Frauke Ecke, professor och forskare.
De allra flesta studierna av PFAS är gjorda i vatten; på sediment eller fisk, uppger Frauke Ecke. Nästan inga är gjorda på land.
PFAS är ett samlingsnamn för omkring 5 000 kemikalier, en av dessa är PFOS.
Frauke Ecke är en av forskarna vid Sveriges Lantbruksuniversitet som lett en studie, som visar förekomst av PFAS i mark och organismer på Frösön.
Utgångspunkten för studien var resultatet av undersökningar som Östersunds kommun låtit göra. De visade förekomst av PFAS i fisk och vattendrag i Storsjön kring och på Frösön.
– De hittade höga halter bland annat i fisk. Det ledde till att Livsmedelsverket gick ut med rekommendationer om kostvanor kopplat till sötvattenfisk, säger Frauke Ecke.
Med tanke på risken för föroreningar även i marken, i det landbaserade ekosystemet, genomfördes en studie på Frösön, den största ön i Storsjön. SLU och Naturvårdsverket finansierade den.
– Tillsammans med jägare som var mycket intresserade och oroliga, samordnat av Östersunds kommun, har vi fått in prover från rådjur och älg. De har vi sedan kompletterat med egna prover från jord, bär, blek taggsvamp och sork.
Frauke Ecke uppger att de som forskare är överens om att halterna som de har hittat i skogssork är:
– Sanslöst höga. Nu är det inga människor som äter skogssork, men vad innebär det för ekosystemet, hälsan och för rovdjuren som livnär sig på sork?
Kemikalierna som ingår i PFAS har inverkan på levande ting och är långlivade, men det finns för lite kunskap i dagsläget om hur upptaget i den landbaserade näringskedjan ser ut. Därför är SLU:s studie ett unikt och viktigt bidrag.
– Vi hade också halter i några prover från rådjur som var på gränsen vad det gäller gränsvärden, som EU har satt för vad muskler från vilda djur får innehålla för att tillåta konsumtion. Några prover var nära gränsvärdet.
Forskarna räknade om värdena till det, som kallas tolererbart veckointag för människor, det vill säga vad vi får konsumera. Uträkningen visade att om man ätit en måltid med 200 gram rådjursstek skulle man legat över det gränsvärdet.
De uppmätta halterna i rådjur räknade forskarna om till det som kallas tolererbart veckointag för människor, det vill säga vad vi får konsumera. Uträkningen visade att om man åt en måltid med 200 gram rådjursstek skulle man ligga över gränsvärdet.
Frauke Ecke har tagit ta del av Bodens kommuns resultat av de prover som tagits på abborre i Svartbyträsket och som ledde till avrådan att äta fisk från sjön och Lillavan.
– När jag jämför de värdena med provresultaten på abborrar i Storsjön så är de i liknande storleksordning. Om vi bara tittar på det som heter PFOS, är det ett ämne som också stack ut och hade likartad koncentration.
Utifrån analyserna på fisken i Svartbyträsket drar hon slutsatsen att det är lika problematisk där som i Storsjön nära och på Frösön.
Tycker du Boden ska göra en liknande uppföljning som på Frösön?
– Det är verkligen nödvändigt.
Varför?
– Sorkarna är en mycket bra indikator på i vilken omfattning PFAS tar sig in i den terrestra (landbaserade reds. anm.) näringssfären. Sorkar rör sig på förhållandevis små ytor. Hittar vi sorkar med höga koncentrationer vet vi att orsaken är lokal, kring de platserna där vi fångat dem. Även rådjur som skjutits i närheten av en av brandövningsplatserna på Frösön hade förhöjda halter, säger Frauke Ecke och beklagar, att de inte fick tag i skogshare eftersom de har betydligt mindre revir än klövvilt.
Studien de gjorde på Frösön håller de nu på att följa upp med att analysera leverproverna hos skogssorkarna.
– De resultaten är inte publicerade ännu.